Till alla medlemmar i Svenska Europarörelsen
Vi närmar oss Stilleståndsdagen den 11 november.
Det är en dag som vi varje år – under lång tid – har uppmärksammat tillsammans med Svenska Paneuropaföreningen. Under många av mina år som ambassadör deltog jag då tillsammans med vår försvarsattaché i ceremonier ordnade av den brittiska ambassaden.
Jag har särskilt starka minnen av den dagen från Bangkok, där den årliga ceremonin inkluderade en kransnedläggning vid ett monument där namn på stupade soldater var inristade. Min tid i Turkiet inkluderade ett liknande men ännu mer omfattande högtidlighållande av slaget vid Gallipoli 1915-1916 i slutet av april, där flera länders ambassader höll på varandra följande minneshögtider till offrens åminnelse.
Begreppet säkerhetspolitik fick en dimension av sorg, allvar och eftertanke vid de här tillfällena. De påminde om det fasansfulla pris som har betalats av miljoner människor och deras anhöriga, särskilt under 1900-talets bägge världskrig.
Stilleståndsdagen avslutade första världskrigets stridshandlingar, men parollen ”Aldrig mera krig” kom snart att blekna bort och nya ohyggliga våldsutbrott skulle följa. Också i vår egen tid, där vi har sett en europeisk säkerhetsordning – utvecklad under ljusare år när demokratin gjorde framsteg på bred front – börja krackelera. Hur ska Europa nu ta ansvar för sin säkerhet?
Flera av våra möten det här året har berört denna fundamentala fråga, och vi återkommer till den också i det panelsamtal på Stilleståndsdagen, som våra två föreningar anordnar tillsammans med EU-kommissionens representation i Europahuset (på Vasagatan 7) den 11/11 kl. 16-18.
Ett ytterligare historiskt perspektiv på detta står att finna i Helsingforsavtalets 50-årsjubileum i år, det avtal som bl.a. kom att inspirera demokratirörelserna i det kommunistiska förtryckets Central- och Östeuropa. Sen dess har den mänskliga dimensionen – demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer – varit en av tre grundpelare i OSSEs breda säkerhetsbegrepp.
Vilken säkerhetsordning kan skapas i den betydligt mörkare verklighet vi lever i och med idag, när den ryska diktaturens krigsmaskineri har varit verksamt i mer än 10 år i Ukraina och när den amerikanska demokratin samtidigt vacklar under trycket från en alltmer auktoritär president?
Årets europé, Annika Ström Melin, kommer att moderera ett samtal kring frågor av det här slaget mellan fyra panelister: förre folkpartiledaren Bengt Westerberg, den tidigare diplomaten Lars-Erik Lundin, Oxfams policychef Hanna Nelson och Björn Fägersten, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet. Jag hoppas att många av er som läser detta har möjlighet att delta. Anmälan sker via denna länk: https://ec.europa.eu/eusurvey/runner/stillestandsdagen
En bit in i december följer sedan ett nytt möte i serien Träffpunkt Europa. Vi samarbetar då med Arena Idé, och temat är vad som nu händer med EUs migrationspakt. Det blir ett panelsamtal den 15 december kl 17-18.30 som modereras av vår vice ordförande, Alice Petrén – tidigare Global migrationskorrespondent på Sveriges Radio. Panelister blir Bernd Parusel (forskare vid Europapolitiska institutet Sieps), Lisa Pelling (chef Arena Idé och tidigare politiskt sakkunnig på UD) och Madelaine Seidlitz (tidigare jurist på Amnesty). Inbjudan kommer.
Vårt senaste träffpunktsmöte hade klimatfrågan som tema. Den kan diskuteras från många perspektiv; för oss var det förstås den europeiska dimensionen som vi ville lyfta. Och mer specifikt risken för bakslag – i en tid när behovet av snabbare framsteg är närmast övertydligt.
Jag tyckte diskussionen blev både informativ och inspirerande, och den går att lyssna på via denna länk: https://svenskaeuroparorelsen.se/2025/10/20/inspelning-traffpunkt-europa-om-backlash-i-det-globala-klimatarbetet/
Lägets allvar råder det ju inget som helst tvivel om, och Naturvårdsverkets GD Johan Kuylenstierna beskrev det med all önskvärd tydlighet. Men det fanns också en ton av hoppfullhet i samtalet.
Jag kanske är så svältfödd på goda nyheter att jag läste in för mycket på det temat i det som sades. Men det finns ändå en kraft i den gröna omställningen i näringslivet som inte ska underskattas. Samtidigt underströk deltagarna kraftfullt hur viktigt det är att fattade beslut, fastställda spelregler, får gälla. EUs gröna giv är en av de viktigaste drivkrafterna på den globala spelplanen, där alltför lite i övrigt sker just nu.
Vi får se hur det kommande klimatmötet i brasilianska Belém utvecklar sig. Jag väntar också med visst intresse på besked om vilken minister som kommer att åtfölja kung Carl Gustaf dit. Den svenska rösten är inte oviktig, i och utanför EU. Jag tror vi har all anledning att komma tillbaka till klimatfrågan på Träffpunkt Europa ganska snart.
Till sist: Även om 2025 inte är slut än har vi redan börjat planera för 2026. Vi hoppas kunna uppmärksamma EUs kommande långtidsbudget i januari, ett frågekomplex som berör långt fler av oss än regeringskansliets experter. Vi kommer sedan att hålla vårt årsmöte någon gång i februari. Den 12/2 är det preliminära datum vi siktar på, och alla medlemmar har förstås motionsrätt dit (inlämningstid senast en vecka före årsmötet).
Vi tar över huvud taget väldigt gärna emot tips och förslag om kommande aktiviteter och mötesteman. Det går bra att maila på enklaste sätt.
Bästa hälsningar
Staffan Herrström
Ordförande
Svenska Europarörelsen 