Richard Swartz är Årets Europé 2018

I dagens Europa, där orosmoln, missnöje och likgiltighet tilltar, är kunskap om hela kontinenten och Europas historia en absolut nödvändighet för den som vill slå vakt om fortsatt samarbete. Journalisten och författaren Richard Swartz besitter just sådana kunskaper om vår gemensamma historia. I över 40 år har han levt i Centraleuropa och outtröttligt rapporterat och berättat om politik och kultur i Warszawa, Berlin, Prag eller Istrien i reportage som präglas av exakthet, sälta och humor. Därför utses Richard Swartz till Årets Europé 2018.

Det var ett kort uppdrag som utrikeskorrespondent som förde Richard Swartz till Wien 1976, där han än idag lever och rapporterar ifrån.

– Jag skickades till Wien 1976 av Svenska Dagbladet (SvD) med ett kontrakt på två år. Min kollega Svante Löfgren sade att det var den kortaste kontraktstid för en korrespondent som han någonsin hört talas om. Nåja. Idag är jag fortfarande kvar i Wien utan att ha blivit en riktig wienare. Vad är min drivkraft? Det kan jag inte ge något bra svar på. Det bara blev så, för övrigt ett slags svar som en äkta wienare skulle vara fullt nöjd med, säger han i ett skriftligt samtal med Svenska Europarörelsen.

Under sina yrkesår har journalisten och författaren sett en förändring ske just kring kunskap och rapportering om Europa.

– Vi svenskar har aldrig riktigt sett oss som del av Europa. På den punkten liknar Sverige England utan att vara en ö. Inte heller är intresset särskilt stort; Europa betyder nog för oss mest av allt solsemester och ganska stökiga katoliker eller östeuropéer. När jag började som utrikeskorrespondent på 70-talet höll sig svenska media med långt fler korrespondenter i Europa som fick större utrymme än nuförtiden. Det är besynnerligt eftersom vi idag är mer beroende av och i praktiken närmare Europa än någonsin förr, säger Swartz.

Richard Swartz kommer att hedras i sin frånvaro vid en traditionsenlig ceremoni i samband med Europadagens firande i Stockholm 9 maj.

– Jag är mycket överraskad och känner mig ytterst hedrad, säger han.

Priset Årets Europé delas ut varje år sedan 1995 av Svenska Europarörelsen.

Om Årets Europé

Årets Europé hedrar varje år en person som har en fast anknytning till Sverige och har bidragit till att främja samarbetet mellan folken i Europa i syfte att stärka fred och frihet, kulturell förståelse och social samhörighet. Priset Årets europé instiftades 1995 av Svenska Europarörelsen. Vem som får priset avgörs efter ett öppet nomineringsförfarande av en jury som år 2018 består av Stefano Giangiacomo, ordförande Svenska Europarörelsen; Rosie Rothstein, Svenska Europarörelsen; Walburga av Habsburg Douglas, ordförande Svenska Paneuropaföreningen; Andreas Froby, Unga Européer; Eric Luth, Stand up For Europe Stockholm; En representant från Europafederalisterna; Ingmarie Froman, journalist; Kristina Alvendal, vd Airport City; Matz Larsson, samhällsstrategisk chef Byggnads; Jonas Berg, Årets Europé 2016 och ICA-handlare; Tilde Björfors, Årets Europé 2017 och Siw Warstedt, styrelseledamot i SKEN, Svenska Kvinnors Europanätverk.

Mer information om tidigare pristagare finns att läsa här.

Om Svenska Europarörelsen

Svenska Europarörelsen, mötesplatsen för samtal och debatt om Europa, arrangerar seminarier i aktuella kulturella och politiska frågor som rör Europa och bidrar till att skapa nätverk och kontaktytor i Europa.

https://svenskaeuroparorelsen.se/

Hör Froman om Frankrike 13 februari

Träffpunkt Europa 13 februari med Ingmarie Froman om vårens val i Frankrike

Kan Marine Le Pen vinna?

Välkommen till Träffpunkt Europa – om det franska presidentvalet. Ett val som kan få ödesdigra konsekvenser för ett krisdrabbat EU.

Ingmarie Froman är tidigare korrespondent i Paris och Bryssel  för Sveriges Television och Sveriges Radio

Måndag 13 feb, kl 18  Europahuset, Regeringsgatan 65

Anmäl er senast fredag 10 februari till info@svenskaeuroparorelsen.se

Observera att Svenska Europarörelsens årsmöte hålls 17.30.

Välkomna

Träffpunkt Europa: Ovisst val i Frankrike

Hörsalen på Svenska Institutet blev fullsatt när Europarörelsen bjöd på seminarium om det kommande presidentvalet i Frankrike, och flera intresserade blev kvar i väntelistan. Vid talarstolen stod Ingmarie Froman, Frankrikekännare och tidigare korrespondent för SVT och SR i Paris och Bryssel, och Göran von Sydow, statsvetare och ställföreträdande direktör vid Sieps.

Valet i Frankrike har hamnat i skuggan av presidentvalet i USA. Trots att den politiska veckan har varit händelserik i Frankrike, med en nyutgiven bok om Hollande, republikanernas premiärval som sparkades igång medan vårt seminarium pågick, samt ett avbokat besök av Putin, har svenska medier rapporterat endast om det senaste.

Att presidentkandidater ber om väljarnas förtroende i ett premiärval är en nyhet i Frankrikes politik. Ingmarie Froman har upplyst oss om hur den nya valprocessen kommer att gå till, vilka är de främsta kandidaterna inom både republikanerna och socialisterna, hur de profilerar sig och vilka möjligheter och utmaningar de möter när maktspelet kring huvudkandidaterna avgörs utanför partiernas korridorer.

Därefter har Göran von Sydow påmint oss i ett snabbt historiskt tillbakablick om den femte republikens presidenters roll i utformningen och utvecklingen av EU och vilka utmaningar Frankrike står inför, med en växande euroskepticism och krav på att skriva om EU-fördraget, samtidigt som maktbalansen fortsätter hålla Front National borta från den nationella församlingen.

 

Se bilder från Träffpunkten

Stärk civila organisationernas roll i EU-arbetet – Vårt remissvar på SOU ”EU på hemmaplan”

I vintras presenterade utredningen ”EU på hemmaplan” flera förslag  för att öka kunskaperna om och möjligheterna till inflytande och delaktighet för medborgarna i det europeiska samarbetet.

Svenska Europarörelsen har i sitt remissvar på utredningen framhållit betydelsen av stöd till de civila organisationernas  det arbetet. Vårt yttrande återges här nedan:

Enligt utredaren är kunskaperna om EU i Sverige ”pinsamt låg” (Europaportalen 2016-02-01). I betänkandet finns en rad belägg för detta. Särskilt allvarlig är enligt vår mening de dåliga kunskaperna hos lärare – till och med på högskolor och universitet – vilket naturligtvis leder till att elever och studenter inte heller får grundläggande kunskaper och EU och dess roll för Europa och Sverige.

Att denna nedåtgående kunskapsspiral måste brytas är uppenbart och utredningen lägger fram flera förslag i det syftet. Vi menar att detta är ett område där även civilsamhället och organisationer, som den partipolitiskt obundna Svenska Europarörelsen och liknande, kan bidrag med kunskaper och engagemang. Det handlar således inte enbart om att förbättra utbildningen och informationen till lärare och andra inom skolan, utan också om att öppna skolan för omvärlden, och ge nödvändiga resurser för det.

När det gäller den andra huvudpunkten i betänkandet, att främja insyn och delaktighet, lägger betänkandet stor vikt vid möjligheten för såväl medborgare och olika intressenter att komma in tidigare än i dag i beslutsprocessen. Det förutsätter bättre information och samråd från bland andra regeringen, kommuner och myndigheter. Även i det här fallet vill vi lyfta fram civilsamhällets möjlighet att vara en länk till medborgarna. De ideella organisationerna kan ge värdefulla bidrag genom att också lyfta fram kulturella och sociala frågor som kan väcka djupare engagemang än olika konkreta, men ibland snåriga, lagstiftningsprocedurer.

Den tredje huvudpunkten gäller åtgärder för att förbättra tillgången till information. Utredningen visar hur informationen om EU blivit sämre under senare tid. Mediernas rapportering har minskat om omfattning, riksdagens EU-upplysning har begränsats och myndigheters och andras informationsinsatser är sporadiska och utan systematik. Inte minst allvarligt är de politiska partiernas bristande engagemang.

I avsnittet där dessa frågor berörs nämns även det civila organisationerna, bland andra Svenska Europarörelsen, vilka anses ha en ”mycket viktig informationsförmedlande roll”.  Utredningen konstaterar dock att ”jämfört med i vissa andra länder får dock dessa organisationer och evenemang sällan brett genomslag i den offentliga debatten”.  Det är möjligen sant även om vi för vår del har märkt ett stor intresse för vår satsning på att nå unga människor i vår samtalsserie Café Europa och vår årliga utmärkelse Årets europé.

För att de civila organisationerna ska få större genomslag för sitt arbete med Europafrågor krävs att möjligheterna till projektstöd och andra möjligheter till deltagande och erkännande från myndigheters sida blir mer likartade dem i andra jämförbara länder.

Avslutningsvis ser vi positivt på de förslag som förs fram i betänkandet och vi vill efter förmåga gärna medverka till såväl större kunskaper, engagemang och medborgarinflytande i europeiska frågor.
Antaget av styrelsen för Svenska Europarörelsen 17 maj 2016.Logga original