Stilleståndsdagen

Stilleståndsdagen 2024 / Armistice Day 2024

(in English below)

Temat för årets Stilleståndsdag är USA:s roll som fredsaktör i Europa. Seminariet kommer att ta upp USA:s agerande för att främja en fredlig utveckling i Europa efter första världskriget, efter andra världskriget och i ljuset av det nuvarande kriget i Ukraina.

Efter första världskriget bidrog USA stort till grundandet av Nationernas förbund (NF). USA gick dock inte med i NF själv, och det ledde till förbundets kollaps. Efter andra världskriget var det återigen ett USA-lett initiativ som ledde fram till FN. Under efterkrigstiden har USA ofta kallats för världspolis på grund av en omfattande internationell närvaro. Marshallhjälpen och framväxten av NATO har varit andra angelägenheter som verkat för fred i Europa även om det under kalla kriget också ledde till konfrontation med det dåvarande östblocket. Idag får Ukraina stöd av ett stort antal demokratiska stater, och USA har gått i täten som donator av både pengar och vapen. Under 2024-års valkampanj har dock Ukraina-stödet blivit en spelpjäs i valkampen. Framför allt MAGA-republikarnerna har höjt röster för att det nu får räcka med stödpengarnas flöde ut ur landet. Detta för tankarna tillbaka till det senaste århundradets vändande och vridande mellan å ena sidan ett utåtriktat USA som aktivt deltar i världspolitiken och å andra sidan ett isolationistiskt USA som vänder sig inåt.

För de kommande fyra åren är den politiska riktningen avgjord den 5:e november, men vad kan man säga om de följande 10-20 åren? Vartåt lutar den amerikanska opinionen om transatlantiska relationer? Sviktar intresset för Europa i utbyte mot att blickarna allt mer riktas mot Asien, eller kvarstår intresset för att främja fred och rättvisa i Europa? Vad kan vi lära oss från historien? Och vad kan EU göra för att stärka sitt bidrag till den transatlantiska vänskapen? Hur självständigt bör EU vara i sitt försvar?

Seminariet anordnas till minne av vapenstilleståndet 1918 som ledde till fred efter första världskriget. Svenska Europarörelsen och Svenska Paneuropaföreningen har sedan 2012 uppmärksammat årsdagen av vapenstilleståndet. I USA är dagen numera känd som Veteran Day.

Seminariet består av en paneldiskussion med efterförljande publikfrågor. I panelen ingår:

Anna Michalski, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

Calle Håkansson, doktor in global politik, forskare på FOI och associerad forskare på Utrikespolitiska institutet.

Fler talare kan tillkomma.

Samtalet modereras av Gunnar Hökmark, ordförande i Svenska Paneuropaföreningen.

Samtalet äger rum på Stockholms universitet, Albanovägen 22, hörsal Albano 3 klockan 17:00 den 11 november 2024 och sker i samarbete med Utrikespolitiska föreningen i Stockholm. Vänligen notera att seminariet kommer att vara på engelska.

Anmälan görs via denna länk: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLScwszAdvgaq3z4T9MorPOXpIL7O9-a4uyQAfuCaxG3g4gR6zA/viewform

Ifall det uppstår problem med länken, skicka epost till info@svenskaeuroparorelsen.se

Välkomna!

———————————————

The theme for this year’s Armistice Day is the role of the USA as a peace actor in Europe. The seminar will address the actions taken by the USA to promote peaceful development in Europe after World War I, after World War II, and in light of the current war in Ukraine.

After World War I, the USA significantly contributed to the founding of the League of Nations (LoN). However, the USA did not join the LoN itself, which led to the organization’s collapse. After World War II, it was again a US-led initiative that led to the establishment of the United Nations (UN). Throughout the post-war period, the USA has often been referred to as the world’s policeman due to its extensive global presence. The Marshall Plan and the emergence of NATO have been other key efforts that have fostered peace in Europe, although during the Cold War this also led to confrontation with the then Eastern Bloc. Today, Ukraine receives support from numerous democratic states, with the USA taking the lead as a donor of both money and arms. However, during the 2024 election campaign, support for Ukraine has become a pawn in the political arena, with MAGA Republicans particularly vocal about limiting the outflow of support funds. This brings to mind the shifts of the last century between, on the one hand, an outward-looking USA that actively participates in world politics, and on the other hand, an isolationist USA that turns inward.

The political direction for the next four years is determined on the 5th of November, but what can be said about the following 10-20 years? What is the current sentiment among the American public regarding transatlantic relations? Is interest in Europe waning in favor of a focus on Asia, or will the commitment to fostering peace and justice in Europe continue? What lessons can we learn from history? And what can the EU do to strengthen its own contribution to transatlantic friendship? How independent should the EU be in defense?

The seminar is organized in memory of the armistice of the 11th of November 1918, which led to peace after World War I. European Movement Sweden and the Swedish Paneuropean Association have recognized the anniversary of the armistice since 2012. In the United States, this day is nowadays known as Veteran Day.

The seminar has the format of a panel discussion, including questions from the audience at the end. The speakers in the panel include:

Anna Michalski, professor at the Department of Government, Uppsala University.

Calle Håkansson, PhD in Global Politics. Researcher at FOI and Associate Research Fellow at the Swedish Institute of International Affairs.

More speakers may be added.

The seminar is moderated by Gunnar Hökmark, president of the Swedish Paneuropean Association.

The event takes place at Stockholm University, Albanovägen 22, lecture room Albano 3, at 17:00 on the 11th of November 2024. It is carried out in collaboration with the Stockholm Association of International Affairs (UF Stockholm). The seminar will be held in English.

Sign-up through this link: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLScwszAdvgaq3z4T9MorPOXpIL7O9-a4uyQAfuCaxG3g4gR6zA/viewform

In case of trouble with the link, email us at info@svenskaeuroparorelsen.se

Welcome!

Stilleståndsdagen

Stilleståndsdagen 2023

Svenska Europarörelsen och Svenska Paneuropaföreningen har sedan 2012 uppmärksammat årsdagen av vapenstilleståndet efter Första världskriget.

Eftersom årsdagen, 11 november, i år infaller på en lördag uppmärksammar vi Stilleståndsdagen på ett annorlunda sätt än tidigare. Vi gör det i form av ett elvakaffe, d.v.s. exakt 105 år sedan vapenstilleståndet trädde ikraft, och begränsar det till en timme.

Det äger rum kl 11-12 i Stockholmsrummet under medeltidsvalven en trappa ned på Restaurang Kaffegillet, Trångsund 4 (den lilla gränden som går bakom Storkyrkan mellan Stortorget och Storkyrkobrinken i Gamla Stan).

Kaffe/té och äppelkaka med vaniljsås serveras. Kostnad 140 kr/person. Anmäl er här: Inbjudan: ”Elvakaffe” 11/11 på 105-årsdagen av vapenstilleståndet efter Första Världskriget (svenskalag.se)

Program:

– Välkomstord av Ewa Hedlund, ordförande, Svenska Europarörelsen

– Imperiedrömmars återkomst – Ett alltjämt farligt arv från Första världskriget, Mats Åberg, f.d. ambassadör bl.a. vid Europarådet och i Rumänien

– Vägen framåt efter Ukrainakriget: Rättsstaten är en förutsättning får internationell fred och säkerhet, Hans Corell, f.d. Undergeneralsekreterare för rättsliga frågor i FN.

– Frågor och diskussion med publiken.

– Avslutningsord av Gunnar Hökmark, ordförande, Svenska Paneuropaföreningen.

P.g.a. lokalens storlek måste antalet deltagare dessvärre begränsas till 50.

Välkomna!

(Bild: EU)

Nyheter, Stilleståndsdagen

Vapenstillståndsdagen 11/11

Inbjudan till uppmärksammande av vapenstilleståndsdagen 11 november.

Europa fortfarande i skuggan av första världskriget. Europeiska problem med hundraåriga rötter – Frederna efter första världskriget utgör fortfarande grunden för ifrågasatta gränser och minoriteters rättigheter. Sedan några år tillbaka uppmärksammar Svenska Europarörelsen och Svenska Paneuropaföreningen tillsammans med Europaparlamentet och Europeiska kommissionen vapenstilleståndsdagen med ett arrangemang i Europahuset i Stockholm.

Med tanke på pandemisituationen tänkte vi i år nöja oss med ett digitalt arrangemang onsdagen den 11 november mellan kl 11.00-12.00. Arrangemanget kommer att sändas live på Svenska Europarörelsens Facebook.

Program
• Introduktion: Christian Danielsson, Europeiska kommissionens chef i Stockholm 5 min
• Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet 20 min
• Gunnar Hökmark, ordförande Svenska Paneuropaföreningen 5 min
• Annika Söder, ambassadör och ordförande European Institute of Peace 15 min.

Varmt välkomna!

Stilleståndsdagen

Välkomna till Stilleståndsdagen

Inbjudan till seminarium
Europa 1919: ”Aldrig mera krig”— en fåfäng förhoppning

Svenska Paneuropaföreningen och Svenska Europarörelsen har på senare år tillsammans med Europeiska kommissionens och Europaparlamentets Sverigekontor
arbetat för att öka förståelsen för första världskriget 1914–1918 och dess roll i Europas historia. Det har bl.a. skett genom att uppmärksamma vapenstilleståndsdagen,
den 11 november, då sammankomster arrangerats med seminarier, föredrag och kulturmanifestationer under den paroll som skapades i samband med krigsslutet 1918 –
”Aldrig mera krig!”

Som vi vet kom denna förhoppning inte att infrias.

För att belysa första världskrigets inverkan på den vidare historieutvecklingen – från
den mellankrigstid och det andra världskrig som tillsammans utgjorde 1900-talets
trettioåriga krig, via det kalla kriget och utvecklingen efter 1989 – bjuder vi in till ett:

Lunchseminarium i Europahuset,
Regeringsgatan 65, Stockholm,
Måndagen 11 november 2019, kl. 11.00–13.00.
Registrering och kaffe från kl. 10.30, buffélunch efter seminariet

Program

Urkatastrofen – Första världskrigets plats i den moderna
historien
– Professor Klas-Göran Karlsson, författare till flera uppskattade
böcker i ämnet
Arbetarrörelsens svikna fredsförhoppningar – Ett exempel från
Sverige
– Ambassadör Anders Oljelund
1989 – Året då historien inte tog slut
– SVT Nyheters utrikesredaktör, Ingrid Thörnqvist
Diskussion
– Moderator Ambassadör Mats Åberg

Anmäl dig senast: Fredag 8 november
Anmälan sker till: https://ec.europa.eu/eusurvey/runner/anmalan11november

Nyheter, Seminarium, Stilleståndsdagen

Aldrig mera krig!

De heta somrarna 1914, 1939 och 1989.

Vad har vi lärt oss av historien? Kan vi, trots de oroligheter, missnöje och misstro som finns, i framtiden undvika krig i Europa? Vilka likheter finns mellan årets sommar och de heta somrarna 1914, 1939 och 1989? Under årets minnesstund och högtidlighållande av stilleståndsdagen, Aldrig mera krig! diskuterades detta.

År 1914 var det inte många som trodde eller befarade att ett krig skulle komma. År 1939 hade krigshotet varit nära många gånger men de flesta trodde på ”fred i vår tid”. År 1989 revs muren i Berlin och taggtråden vid gränsövergången mellan Ungern och Österrike klipptes som ett reellt bevis på att ”järnridån” mellan öst och väst i Europa nu var på väg att falla. En framtid för ett enat Europa syntes bli förverkligat.

För tredje året i följd anordnade de fyra europaorienterade föreningarna Svenska Europarörelsen, Svenska Paneuropaföreningen, Svenska Kvinnors EuropaNätverk och Unga Européer gemensamt en minnesstund på stilleståndsdagen den 11 november. I år skedde detta i samarbete med Kulturhuset i Stockholm med drygt 200 andäktigt och intresserat lyssnande deltagare i publiken och ett tiotal engagerande medverkande på scenen.

Efter att Ewa Hedlund, ordförande i Svenska Europarörelsen och kvällens moderator, samt Mats Åberg, Svenska Paneuropaföreningen, hälsat välkomna och presenterat kvällens program inleddes denna med ett tal av utrikesminister Margot Wallström. I detta betonade hon de stora skillnader som finns i dagens krig och krigföring mot det som fanns förr. I jämförelse med traditionella krig med unga, militärklädda män på slagfälten, är dagens krig oftast inbördeskrig som drabbar alla i samhället och som inkluderar både militär och civila. Särskilt kvinnor har kommit att drabbas hårt som offer för brutala våldtäkter och misshandel. ”Moderna krig placerar kvinnor och barn på frontlinjen” sade Wallström. Mot denna bakgrund menade hon att en feministisk och smartare utrikespolitik med ökad kompetens och inlevelse hos alla i samhället behövs. Hon uttryckte också en stor förtröstan för EUs möjligheter att som tung aktör i världspolitiken ta sig an problemen.

Ambassadörerna från Storbritannien respektive Tyskland, H.E. Paul Johnston och H.E. Michael Bock belyste de insatser som görs i deras respektive länder för att klarlägga skäl och orsaker till de bägge krigsutbrotten och vad man kan göra för att förstå och förhindra oroshärdar att utvecklas till krig och väpnade konflikter. Den brittiske ambassadören underströk att vi i EU går en lång och kall höst till mötes, men att vår gemensamma historia samtidigt verkar för ett samhälle med frihet och fred. Den tyske ambassadören uppmanade samtliga att titta på den utställning som tyska ambassaden lånat ut inför kvällen; ”Rememberence and Commemoration. First World War-Second World War- Fall of the Berlin Wall” som speglar den realism och ödmjukhet som Tyskland i dag visar sitt närförflutna.

Genom Hedda Krausz Sjögren och Jonas Jarl dramatisering av ett antal scener av Svetlana Aleksijevitjs dokumentärroman Kriget har inget kvinnligt ansikte fick vi sedan ta del av erfarenheter och känslor från kvinnor i den Röda Armén. Dessa kvinnor stred tillsammans med de manliga soldaterna, men efter kriget kände de sig bortglömda. Hedda Krausz Sjögren tillsammans med Lena Carlsson och Monica Wedin gav genom sina framföranden av texterna en skarp kontur till denna ofta bortglömda och negligerade del av krigsföringen.

Hédi Fried, 90 år i år, delgav publiken ’förintelsens andedräkt’ då hon berättade om livet som ung judisk flicka i Europas mitt. Fried fick byta land flera gånger, var tvungen att lära nya språk för att få gå i skolan, blev uppjagad av gendarmer mitt i natten, transporteras i eländigt utrustade tågvagnar flera dagar i sträck för att sedan anlända till koncentrationslägret där modern och småsyskonen direkt gasades ihjäl medan hon och en syster lyckades överleva. Små steg utlöste till slut en katastrof. Fried underströk att det är svårt att förstå och inse sanningar som är hemska: ¨Vi gjorde det inte då, och jag förstår om andra har svårt göra det ännu idag”.

Henrik Berggren, historiker och journalist, berättade om hur nationalismen växte fram i symbios med internationalism. Samtidigt som en internationell rörelse bland arbetarklassen med esperanto och ideal om frihet, jämlikhet och broderskap utformades, stärktes de nationalistiska strömmarna som sedan utlöste första världskriget. Det fanns en tro på att ett krig var nödvändigt för att få den verkliga kartan att stämma med den geopolitiska kartan och när kriget år 1914 bröt ut sågs det av många som en befrielse.

Med hjälp av Walburga von Habsburg Douglas och Håkan Jonsson, representanter för Svenska Paneuropaföreningen, förflyttades publiken sedan till augusti 1989 och klippningen av taggtråd vid den dåvarande gränsövergången mellan Ungern och Österrike, den så kallade europeiska picknicken. von Habsburg Douglas som var med både 1989 och under den minneshögtiden i augusti i år, såg den europeiska picknicken som en stor lättnad för bl.a. Ungern som med ny rörelsefrihet kunde gå en ny framtid till mötes. ”Jag skulle gärna se att det blev fler picknickar på andra gränser”, sade von Habsburg Douglas som påpekade att det är viktigt att EU avlägsnat gränserna internt.

Kvällen bjöd på många tankfulla kommentarer och funderingar. Låt oss hoppas att historien lever kvar i våra minnen och medverkar till att framtiden blir mer fredlig.