”Prata mer EU-politik”

Det är möjligt att påverka i EU både som medborgare, NGO och politiker, men man måste veta vad man vill påverka och vem man ska rikta sig till. Det är även mer effektivt om man kan hitta lösningar på problem istället för att endast presentera problemen. Påverkansarbete kan ske både via civilsamhället, genom media och social media, via politiker eller EU:s institutioner om det sker på rätt sätt. Det menade deltagarna i seminariet ”Speak up Europe!” där representanter från civilsamhället, politiken, forskningen och allmänheten gav sina synpunkter på möjligheten att delta i och påverka politiken i EU.

Seminariet, som anordnades av Svenska Europarörelsen, tankesmedjan Global Utmaning och Utrikespolitiska Föreningen Stockholm, utfördes på uppdrag av den franska tankesmedjan Notre Europe och var ett led i en följd diskussioner som just nu förs om medborgarnas möjligheter till påverkan i Europa. ”Vi är en pärla i ett pärlhalsband som träs upp i Europa” konstaterade Ewa Hedlund, ordförande i Svenska Europarörelsen.

Hur kan man då delta politiskt som medborgare i Europa? Lisa Dellmuth, lektor i internationella relationer vid Stockholms universitet och forskare vid Stockholm Resilience Center, menade att konventionella metoder till hur man kan påverka inkluderar att rösta – både i nationella val och till Europaparlamentet, delta i politiska kampanjer eller att engagera sig i en civilsamhällesorganisation. Ett annat, mer okonventionellt sätt att delta politiskt i Europa, skulle istället kunna vara att konsumera politiskt och medvetet, till exempel att handla produkter från rättvis handel. Enligt Dellmuth är offentlig opinion en nyckelfråga för EU-integration och öppenheten i EU.

Känner sig Svenskar då som EU-medborgare, undrade moderatorn Jonathan Melanson från Utrikespolitiska Föreningen i Stockholm. Medan Dellmuth underströk att fler och fler faktiskt identifierar sig som EU-medborgare, trodde Julia Jonsson, företagsekonomisk student vid Stockholms universitet som deltog i en konferens genom Horizon EU i Bryssel i somras, att detta skiljer sig mellan medlemsländerna. Det som var gemensamt för konferensdeltagarna var att man ville ha mer transparens och känna att man har mer makt inom EU. Som ett led mot ett mer transparent samhälle är ett av de bästa sätten att påverka genom att prata om EU och EU-politik med vänner, familj och bekanta, inflikade Dellmuth.

Hur kan då civilsamhället påverka i EU? Företrädare från Fairtrade, Naturskyddsföreningen, Stockholms Stadsmission och European Womens Lobby (EWL) delgav åhörarna med några konkreta exempel på hur man som NGO kan påverka Europapolitiken.

Ett sätt är att som Fairtrade samla alla fairtradeorganisationer i Europa. ”Vi blev väldigt många som drev mot samma mål”, sa Magdalena Streiffert, generalsekreterare för Fairtrade i Sverige. Hon menade att man i Bryssel ”blir väldigt väl mottagen som NGO när man kontaktar politiker” och att det finns en reell möjlighet till att påverka så länge man har koll på vad man ska påverka och vem.

”EU betyder ju inte mindre organisation, utan mer organisation” påpekade Svenne Junker, sakkunnig i EU-frågor på Naturskyddsföreningen. Paraplyet spänns och fler inkluderas i beslutsprocesserna. Därför ingår nationella organisationer nästan alltid i Europeiska paraplyorganisationer. När Naturskyddsföreningen skrev ett öppet brev tillsammans med andra svenska organisationer om ekologiskt jordbruk lyftes detta brev i det gemensamma Europeiska paraplyet och översattes och spreds till de andra organisationerna i Europa. ”Vi får ibland mer värdefull information genom paraplyorganisationer om vad som händer i Sverige” fyllde Victoria Engman-Broadley, EU-samordnare på Stockholms Stadsmission, i med.

Man kan även, som EWL gjorde, samla till ett gemensamt upprop. EWL lade för ett tag sedan fram ett upprop om ett Europa fritt från prostitution, vilket många Europaparlamentariker skrev på. Flera länder har nu diskussioner om att lagstifta om sexköpslagar i stil med den lagstiftning vi har i Sverige. ”Man pratar om den nordiska modellen. Man ser ju ofta oss som ett föredöme”, konstaterade som Elvy Svennerstål på EWL. Alla kampanjer är dock inte lyckade, påpekade hon. Magdalena Streiffert höll med och berättade att Fairtrade gjort en rapport om handelskedjan tillsammans med andra Europeiska organisationer, men när man sedan skulle föreslå åtgärder kunde organisationerna inte komma överens om gemensamma ståndpunkter.

Vad lönar det sig då bäst att jobba på, undrade moderatorn Anne-Margret Wachtmeister från Global Utmaning. Svenne Junker menade att det viktigaste påverkansarbetet är det som görs tidigt. Han påpekade även att ”ett viktigt sätt att påverka i EU är att påverka i Sverige”. Lyckas man få igenom något på nationell nivå kan man sedan ta detta till en europeisk nivå.

Ett annat sätt att påverka är genom traditionell eller social media. Lyckas man få många delningar på Facebook eller Twitter så reagerar politiker, konstaterade Elvy Svennerstål och gav exempel på en kampanj som lyckades få 25 000 delningar och därför fick stor uppmärksamhet.

Hur kan man då påverka i EU som Europaparlamentariker (MEP)? Ewa Hedlund diskuterade detta med den före detta parlamentarikern Göran Färm (s). Färm menade att det första man måste göra som MEP är att försöka hamna i rätt utskott. Väl i utskottet slåss parlamentarikerna sedan om att få bli rapportörer eller skuggrapportör eftersom det är dessa som lotsar fram specifika frågor i parlamentet och sedan presenterar frågorna för Rådet.

Att vara MEP förutsätter många kompromisser, både med det egna partiet, med partigruppen i Europaparlamentet och med den nationella hållningen, vilket inte alltid är en enkel uppgift. För att få till beslut i Europaparlamentet måste man komma överens om ståndpunkter som är någorlunda okej för alla inblandade, betonade Färm.

Som MEP möts man även av lobbyister som försöker påverka i olika riktningar. ”I början av 90-talet var näringslivet extremt dominerande vad gäller lobbyverksamheten”, konstaterade Färm. Trots att balansen fortfarande är till näringslivets fördel, har NGOs nu större inflytande fortsatte Färm. MEPs har löpande kontakt med expertis när de arbetar med specifika frågor, och tar därför regelbundet hjälp av organisationer som har kunskap i frågorna. Han riktar ett generellt tips till alla som vill påverka MEPs: ”Kom till beslutsfattare med lösningar på problemen”. Kan man komma med konstruktiva förslag så är nog alla beredda på att lyssna, även om man inte har samma politiska åskådning eller uppfattning.

I sin slutreplik kritiserade Färm de nationella regeringarna och parlamenten för att de ofta är tystlåtna när det kommer till EU-politik: ”det borde finnas lite mer mod med att försvara EU-politiken”. Även nationella politiker måste ta ansvar för att man är med i EU och föra in Europeiska frågor i den svenska debatten, menade Färm.

Både EU-medborgare och parlamentariker måste med andra ord prata mer EU-politik om förståelsen för EU och öppenheten ska öka. Inför den kommande valrörelsen ska det bli intressant att se om de svenska partierna kommer att följa Färms uppmaning. Vill man inte vänta på att debatten ska dra igång men vill veta mer om hur man kan påverka i EU, tipsade Mimmi Delsing från Europahuset om en ny utställning som snart kommer att visas på Europahuset.

Se fler bilder från seminariet på vår Facebooksida.