Medlemsbrev den 23 mars 2026

Till alla medlemmar i Svenska Europarörelsen,

Sen jag flyttade hem från Turkiet har vinterkylan nog varit det som jag har haft svårast att vänja mig vid. Därför känns det lite extra löftesrikt när de där vanliga, vardagliga tecknen på att våren är i antågande börjar visa sig.

Snödroppar har skjutit upp utanför äldsta dotterns lägenhet. Det går plötsligt att ta en joggingtur utan många lager av vinterutrustning. Och det finns en vårsol att ta en promenad i. 

För en stund går det att tänka på annat än allt det plågsamma runt omkring oss. Att det är krig i Mellanöstern. Att Rysslands brutala aggression mot Ukraina har gått in på sitt femte år. Att Ungern fortsätter att blockera det livsnödvändiga ekonomiska EU-stödet till Kiev. 

Aktionsgruppen Ryssland ut ur Ukraina (Årets europé 2024) arrangerar, som jag tror många vet, varje onsdag en demonstration utanför den ryska ambassaden enligt liknande modell som måndagsrörelsen. Jag hade förmånen att få tala där i onsdags. Jag skickar med talet som bilaga men vill särskilt lyfta fram det här avsnittet:

”Det finns en person som är mer ansvarig än någon annan för att detta inferno har drabbat miljoner och åter miljoner oskyldiga ukrainare. Det är förstås Vladimir Putin. Just nu sitter han i ett palats i Moskva. Men det finns en helt annan plats där han borde befinna sig. I ett häkte för krigsförbrytare i nederländska Haag. Så ska en regelbaserad världsordning fungera. Den är förvisso skadeskjuten idag. Men den internationella rätten är en alldeles fundamental hörnsten i vårt försvar mot en värld, där humanitet, mänskliga rättigheter och mänsklig anständighet ostraffat kan förtrampas av skrävlande autokrater.”

Vårt senaste träffpunktsmöte ägde rum den 4 mars och handlade om EU:s kommande långtidsbudget som nu ska förhandlas mellan medlemsstaterna. Lars Danielsson höll en utmärkt, väldigt pedagogisk, presentation som jag verkligen kan rekommendera för dem som inte kunde vara med. Den finns att se via följande länk: https://www.youtube.com/watch?v=pJs8fmLaccw&list=PLEXwcWFJ30ROSFUyW9jS8dWZPkva-KG21&index=1

Mötet var ett samarrangemang med Europaparlamentets kontor i Stockholm som totalt organiserar 10 möten av detta slag om just långtidsbudgeten. Deras öppna föreläsningar med olika teman finns på Youtube via denna länk: https://www.youtube.com/playlist?list=PLEXwcWFJ30ROSFUyW9jS8dWZPkva-KG21

Det har hänt en hel del annat också sen jag skrev mitt förra medlemsbrev. Vi hade t ex ett utmärkt samarbetsmöte med Svenska Paneuropaföreningen i början av mars (och träffade i samma anda en bredare grupp för informationsutbyte i februari, då förutom vi från SER Paneuropa bl.a. också EU-kommissionen, Europaparlamentets kontor och Svenska Kvinnors Europanätverk, SKEN, deltog). Vi kan nog vinna en hel del på att koordinera oss bättre på det här sättet.

Jag hade själv en väldigt inspirerande upplevelse när jag deltog på Europeiska Ungdomsparlamentets s.k nationella session i Göteborg förra söndagen. Det var ett hundratal gymnasister, varav kanske 20 från andra europeiska länder, som var samlade några dagar för att – i parlamentariska former – diskutera europafrågor av många slag. Det var mycket energi och engagemang i de debatter jag fick lyssna till. Jag ser verkligen fram emot fortsatt samarbete med dem.

Vad händer framöver?

Först och främst håller vi ett nytt träffpunktsmöte – tillsammans med Utrikespolitiska institutet – torsdagen den 16 april under rubriken: ”EU och globala syd. Kan EU stärka sin roll i omvärlden?” En separat inbjudan kommer så fort vi har full klarhet i lokal och exakt klockslag.

Några dagar dessförinnan, den 13 april kl. 14.00, ordnar Föreningen för utvecklingsfrågor i samarbete med oss ett Instagram live-möte där EU-kommissionens Johan Wullt intervjuas av Torbjörn Pettersson om EU och det kommande valet. Mer information om detta kommer också framöver.

Vidare är det just nu – fram till den 31 mars – möjligt att nominera kandidater till utmärkelsen Årets europé 2026. Sedan följer ett jurysamråd med Europaengerade organisationer innan vår styrelse fattar sitt slutgiltiga beslut som sedan presenteras i samband med Europadagen lördagen den 9 maj. 

Vi hoppas kunna få lyssna på Årets europé vid Träffpunkt Europa någon gång i maj, men det går ju av naturliga skäl inte att planera in riktigt än. Jag kan för övrigt tipsa om en intressant artikel av Årets europé 2025, Annika Ström Melin, i DN:s nyhetsapp idag: https://www.dn.se/ledare/annika-strom-melin-sveket-mot-ukraina-innebar-en-existentiell-kris-for-eu/

För dem av våra medlemmar som bor närmare Malmö än Stockholm kan jag också nämna att bokseminariet Sammanhållning för ett slagkraftigt EU som ägt rum både i Stockholm och Göteborg nu genomförs i Malmö onsdagen den 8 april – under medverkan av Lars Danielsson. Länk till anmälan finns här: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSe2TGuWyafZgwiteEhfrHfsKFW3ZRqqQbwRVlZlzaj14agwRQ/viewform

Slutligen: medlemsavgiften. Många har betalat. Till övriga skickar vi en separat inbjudan framöver. Det handlar om 250kr (eller 100kr för alla under 30 år), pengar som gör oss ännu mer kapabla att stärka samtal och engagemang för Europa i Sverige.

Bästa hälsningar

Staffan Herrström

Ordförande

Medlemsbrev den 21 februari 2026

Till alla medlemmar i Svenska Europarörelsen,

Jag hade hoppats kunna skriva ett medlemsbrev ganska direkt efter årsmötet. Dess värre kom en förkylning emellan. Inget stort bekymmer, men den satte ner krafterna ordentligt.

Lyckligtvis har OS pågått samtidigt. Det har erbjudit en lite kravlös avkoppling, förmedlat en dimension av normalitet efter en omtumlande inledning på året. Jag förstår ungefär lika mycket av curlingen som jag gjorde när jag tittade på judo under OS i Paris. Men tittat har jag gjort. Allra helst har jag följt våra kvinnliga skidåkare med deras lagkänsla och sprittande positiva energi. 

Nyhetsförmedlingen från omvärlden har erbjudit få ljuspunkter. När vi själva huttrar i den ihållande kylan påminns vi samtidigt om och om igen om den ohyggliga krigsvinter med ständiga ryska attacker som plågar Ukraina. 

Det ryska anfallskriget går på tisdag, den 24 februari, in på sitt femte år. Samtidigt som den amerikanska pressen läggs på offret istället för på angriparen 

Marco Rubio kopierade förvisso inte JD Vances absurda retorik från förra året i München, men den ideologiska färdriktningen går inte att ta miste på. Och den illustrerades av att han åkte vidare till Budapest för att hylla Viktor Orban mitt i den ungerska valkampanjen.

Allt detta är frågor som vi med all säkerhet kommer att återkomma till under året. I den verksamhetsplan styrelsen lade fram på årsmötet framgick att vi särskilt vill fokusera på sex teman under 2026:

  • Sveriges roll i framtidens EU (ett EU35? – inklusive Euron)
  • Hur försvarar vi demokratin?
  • Ukraina
  • Den alltmer bräckliga transatlantiska länken; EU i kläm mellan intressesfärer
  • EU:s globala roll och dess relation till det globala ”syd”
  • Klimatfrågan – grön omställning – konkurrenskraft

Inte så att vi nödvändigtvis ordnar separata möten om vart och ett utan snarare att vi diskuterar dem när vi träffas – under rubriker som kan variera. 

I panelsamtalet som föregick det formella årsmötet kom vi in på alla sex. Jag ska inte göra något försök att sammanfatta diskussionen. Vi ska förhoppningsvis snart kunna lägga ut en inspelning. Men det fanns, tyckte jag mig kunna skönja, en strimma av hopp i en del inlägg. I Grönlandskrisen, inte minst, fanns indikationer på ett mer samlat Europa som kan pressa tillbaka Donald Trump. 

När dessa rader skrivs har beskedet just kommit om att USA:s högsta domstol har ogiltigförklarat Trumps globala handelstullar. Vad de exakta konsekvenserna blir lär behöva analyseras närmare, men att den amerikanska maktdelningen här, i varje fall i någon utsträckning, har trätt i funktion är förstås ett uppmuntrande tecken i en tid när demokratin i USA har blivit allt hårdare ansatt.

Efter årsmötet den 12 februari höll den nyvalda styrelsen ett konstituerande möte och består nu av:

Lars Danielsson, v ordf

Annika Söder, sekr

Mika Domisch

Göran Holmqvist

Kristina Persson

Lennart Wohlgemuth

Magnus Nilsson, suppleant

Aras Lindh, kassör och suppleant

Hewan Temesghen, suppleant

Vårt nästa möte går av stapeln den 4 mars enligt tidigare utsänd inbjudan, och vi kommer snart att göra ett utskick om möjligheten att nominera kandidater till utmärkelsen Årets europé (sista dag 31 mars).

Vi samarbetar som bekant nära med Svenska Paneuropaföreningen. De har just förmedlat en inbjudan till ett lunchklubbsmöte den 5 mars om Frankrike med vår tidigare v ordf Alice Petrén som talare. Anmälningslänk nedan:

Vi hade för övrigt ett väldigt informativt och bra möte häromveckan där bl.a. Svenska Paneuropaföreningen, Svenska Kvinnors Europanätverk och vi (Lennart Wohlgemuth och jag) träffade kommissionens representation och EU-parlamentets kontor. Vi kommer inte minst att intensifiera informationsutbytet oss emellan och hjälpa till att sprida kännedom om varandras aktiviteter. Ett ytterligare sådant som jag just har anmält mig till själv är ett morgonseminarium om Ukraina på årsdagen av invasionen på tisdag anordnat av EU-kommissionens representation. Väldigt intressanta talare.

Till sist vill jag påminna om årets medlemsavgift. Vi skickade nyligen ut en särskild inbjudan om detta, som många redan har responderat på. Men om du inte har gjort det, passa gärna på nu. 250kr om du är över 30 (och 100kr om du är under). Swish-nummer: 123-0566471.

Jag vill slutligen tipsa om följande:

– Ett panelsamtal på SNS om EU:s klimatpolitik, där Magnus Nilsson medverkade. Går att se i efterhand via denna länk:

– Ett inslag i Studio Ett i onsdags kl 17.15, där Lars Danielsson var intervjuad om förstärkt samarbete mellan EU-länder. Det var lätt att leta upp i Sveriges Radios app. 

Annika Ström Melin har just en krönika publicerad i DN om dessa frågor som också kan rekommenderas.

För den som har mer lästid kan jag tipsa om Alexander Stubbs bok, ”Maktens triangel”, som Göran Holmqvist bl.a. refererade till i panelsamtalet vid årsmötet och hans artikel i Foreign Affairs på samma tema (”The West’s Last Chance”). 

Både läsvärt och tänkvärt.

Trevlig helg,

Staffan Herrström

Ordförande

Medlemsbrev den 19 januari 2026

Till alla medlemmar i Svenska Europarörelsen

Det betyder något särskilt att i dessa dagar önska god fortsättning på det nya året. Det känns som mer än bara artig rutin. Vi behöver ju en annorlunda och bättre fortsättning än det som de första dagarna av 2026 har erbjudit. Och det som utspelade sig i världen under förra året.

Att följa nyhetsrapporteringen de senaste dagarna har varit en alltmer surrealistisk upplevelse. Man går till sängs – och vaknar – till ständigt nya hot, lögner och bisarra utspel från Vita huset. Ofta relaterade till Venezuela eller Grönland. Nästan alltid förenade med förakt för internationell rätt och för demokratiska allianspartners.

”Att lyssna till världens mäktigaste ledare är som att vara inlåst på ett gammeldags dårhus”, skrev Malin Ullgren i DN Kultur häromdagen. Det fångade min egen sinnesstämning rätt väl.

Och ovanpå detta dödandet av demonstranter i Iran och det allt intensivare ryska bombardemanget i Ukraina.

När dessa rader skrivs har Donald Trump just aviserat strafftullar mot bl.a. för Sverige på grund av vårt stöd till Danmark och Grönland. Det är förstås en utmaning inte bara mot all anständighet utan också mot EU som helhet. Handelsuppgörelsen från i somras skälver i sina grundvalar i den mån den inte redan är historia.

Europarörelsens arbete det kommande året kommer att präglas av allt detta. Vi ska fokusera ännu mer på de stora utmaningar som Europa nu ställs inför.

Så här skriver styrelsen i sitt förslag till verksamhetsplan som snart skickas ut inför årsmötet den 12 februari:

”Svenska Europarörelsens verksamhet under 2026 ska bedrivas mot bakgrund av den nya, allt mörkare geopolitiska verkligheten, ta spjärn mot den demokratiska tillbakagång vi ser omkring oss samt genom lärande, samtal och debatt bidra till att stärka det europeiska samarbetet, Europakänslan i Sverige och de värden som EU står för.  Vi lever i en tid som ter sig farligare och mer oförutsägbar än vad de flesta av oss kan minnas. Allvaret i den internationella händelseutvecklingen måste i ännu högre grad än hittills sätta sin prägel på föreningens verksamhet det kommande året.”

Vi har i den andan också breddat den öppna, politiska delen av mötet den 12 februari till ett panelsamtal med rubriken ”Europa i en allt farligare värld – hur ska vi navigera i dagens geopolitiska turbulens?”. Förutom Lars Danielsson som redan tidigare var engagerad som talare har vi ytterligare två medverkande från vår styrelse: Göran Holmqvist och Annika Söder. Jag kommer själv att delta som moderator.

Årsmöteshandlingarna kommer lite senare, men jag är glad att vi i verksamhetsberättelsen kan redovisa att medlemsantalet det gångna året har lite mer än fördubblats. Vi hade totalt 151 betalande medlemmar under 2025 och hoppas naturligtvis att den trenden kan fortsätta. Efter årsmötet kommer vi att skicka ett särskilt mail om medlemsavgiften på 250kr, men den kan förstås gärna betalas redan nu (som flera också har gjort).

Den nya styrelsen (mitt eget mandat sträcker sig till 2027) kommer självfallet att planera verksamheten mer i detalj. Vi vet dock redan nu att vi har ett ytterligare träffpunktsmöte  – om EUs budget – i samarbete med Europaparlamentets kontor inbokat den 4 mars (ett ämne som vi tidigare hade haft i tankarna för januari). Jag skrev lite mer om detta i mitt mail om årsmötet förra veckan.

Ett nytt inslag i vårt arbete är ett mentorskapsprogram som vi just har inlett i samverkan med Svenska Paneuropaföreningen. Tio adepter har efter ett ansökningsförfarande kopplats samman med tio mentorer, fem från vardera föreningen. Om det faller väl ut hoppas vi kunna fortsätta så även framöver.

Jag hoppas vi ses på årsmötet den 12 februari. Varmt välkommen!

Bästa hälsningar

Staffan Herrström

Ordförande

Medlemsbrev den 9 december 2025

Till alla medlemmar i Svenska Europarörelsen,

Jag såg en intervju med Vladimir Putins talesperson, Dmitrij Peskov, häromdagen. Han kommenterade USAs nya nationella säkerhetsstrategi i uppskattande ordalag. De justeringar som Trump-administrationen har gjort är i stort sett förenliga med den ryska visionen, menade han.

Strategin förefaller i vad Joakim Paasikivi kallar ett ”kulturkrig med Europa” spinna vidare på centrala teman i vicepresident JD Vance’s beryktade tal i München i våras. Carl Bildt beskriver delar av strategitexten som ”extremistisk sörja”. Det handlar bl.a. om beskrivningen av den ”civilisatoriska utplåning” som påstås hota Europa. Och om de amerikanska ambitionerna att stödja extremistiska krafter i europeiska länders inrikespolitik.

Inte undra på att Vladimir Putin kan känna sig nöjd.

Han skördade ju också betydande framgångar i det 28-punktsprogram om Ukraina som Ryssland och USA arbetade fram för några veckor sen. Exakt vad som återstår i de dokument som nu diskuteras är oklart, men att USA i praktiken accepterat att Ryssland mot alla folkrättsliga regler erövrar ukrainskt territorium med våld råder det inget tvivel om. Och Ukraina verkar ju dessutom vara utsatt för amerikansk press att lämna ifrån sig mer i Donbass än det Ryssland har lyckats lägga beslag på med militära medel under mer än 10 års krigföring där.

En speciell dimension av den nya verklighet vi lever i sen maktskiftet i Vita huset, och som jag personligen har särskilt svårt för, är den återkommande inställsamheten, ibland med inslag av korruption, gentemot Donald Trump. (Häromdagen fick han t.o.m på oklara grunder ett fredspris av Fifa)

Även en del europeiska ledare har gjort uttalanden i denna genre av hyllningar som gärna kunde ha fått vara ogjorda. 

Om detta är det nya normala kan man undra vad det betyder för normbildningen om grundläggande värden, om rätt och fel, i politik och samhälle.

2025 har onekligen varit ett mycket utmanande år för Europa och EU, och det finns som de senaste veckornas händelser visar inget som tyder på att nästa år skulle bli så mycket annorlunda. Dessa utmaningar, i hög grad geopolitiska, har förstås satt sin prägel på Europarörelsens verksamhet det gångna året och kommer med stor sannolikhet att göra det i ännu högre grad under 2026.

Vårt senaste möte på Stilleståndsdagen som (liksom flera Träffpunkt Europa detta år) handlade just om europeisk säkerhetspolitik blev, tycker jag, både tänkvärt och spännande – och förtjänar absolut  att tittas/lyssnas på via Youtube för alla er som inte kunde komma till Europahuset den dagen. Använd denna länk: https://www.youtube.com/live/4RPAaXAYokY?si=VAHsvh92MoZfmpfU

Ett par veckor senare hade jag tillfälle att tala om Turkiet – mitt sista stationeringsland som ambassadör – på Europaklubben i Västerås, en ny bekantskap för mig. Väldigt roligt att bli inbjuden förstås och väldigt roligt att se hur livaktig denna förening verkar vara. 

Och bara häromdagen hade vi ett utmärkt dialogmöte med LSU (Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer) och några av deras medlemsorganisationer, ett samtal som jag hoppas och tror kan leda vidare till fortsatt samverkan.

När vi blickar framåt så har vi ett Träffpunkt Europa kvar före årsskiftet: nästa måndag den 15 december kl 17.00 på Arenagruppen, Barnhusgatan 4, om EU:s migrationspakt – i samarbete med Arena Idé. Vår vice ordförande Alice Petrén kommer att moderera. Anmälan här:

Planerna för 2026 arbetar vi fortfarande på. Men som jag skrev förra gången siktar vi på att hålla vårt årsmöte torsdagen den 12 februari. Kallelse kommer.

När dessa rader skrivs är det bara drygt två veckor kvar till jul. Det är svårt att riktigt förstå det, när jag tittar ut på det strilande regnet utanför köksfönstret. Men Skansens julmarknad igår bjöd ändå hela familjen på riktigt fin julstämning. 

Förra söndagen, på första advent, hämtade jag en del energi ur en tänkvärd artikel av Björn Wiman i DN mot hopplösheten (som mycket – men inte bara – handlade om klimatkrisen). Han skrev bl.a så här:

”Varje ton koldioxid som kan stanna i marken, varje institution i den liberala demokratin som står fast, varje gest i vardagen som upprätthåller anständiga normer och förbindelser mellan människor – allt detta kommer fortfarande att ha betydelse.”

Hopp, skrev han, är något som uppstår om man aktivt arbetar för att det ska uppstå – ett verb snarare än ett substantiv. 

I denna på flera sätt mörka tid kändes det lite hoppfullt att kunna ta till sig det budskapet.

God jul och gott nytt år!

Staffan Herrström

Ordförande

Medlemsbrev den 2 november 2025

Till alla medlemmar i Svenska Europarörelsen

Vi närmar oss Stilleståndsdagen den 11 november.

Det är en dag som vi varje år – under lång tid – har uppmärksammat tillsammans med Svenska Paneuropaföreningen. Under många av mina år som ambassadör deltog jag då tillsammans med vår försvarsattaché i ceremonier ordnade av den brittiska ambassaden.

Jag har särskilt starka minnen av den dagen från Bangkok, där den årliga ceremonin inkluderade en kransnedläggning vid ett monument där namn på stupade soldater var inristade. Min tid i Turkiet inkluderade ett liknande men ännu mer omfattande högtidlighållande av slaget vid Gallipoli 1915-1916 i slutet av april, där flera länders ambassader höll på varandra följande minneshögtider till offrens åminnelse. 

Begreppet säkerhetspolitik fick en dimension av sorg, allvar och eftertanke vid de här tillfällena. De påminde om det fasansfulla pris som har betalats av miljoner människor och deras anhöriga, särskilt under 1900-talets bägge världskrig.

Stilleståndsdagen avslutade första världskrigets stridshandlingar, men parollen ”Aldrig mera krig” kom snart att blekna bort och nya ohyggliga våldsutbrott skulle följa. Också i vår egen tid, där vi har sett en europeisk säkerhetsordning – utvecklad under ljusare år när demokratin gjorde framsteg på bred front – börja krackelera. Hur ska Europa nu ta ansvar för sin säkerhet? 

Flera av våra möten det här året har berört denna fundamentala fråga, och vi återkommer till den också i det panelsamtal på Stilleståndsdagen, som våra två föreningar anordnar tillsammans med EU-kommissionens representation i Europahuset (på Vasagatan 7) den 11/11 kl. 16-18.

Ett ytterligare historiskt perspektiv på detta står att finna i Helsingforsavtalets 50-årsjubileum i år, det avtal som bl.a. kom att inspirera demokratirörelserna i det kommunistiska förtryckets Central- och Östeuropa. Sen dess har den mänskliga dimensionen – demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer – varit en av tre grundpelare i OSSEs breda säkerhetsbegrepp. 

Vilken säkerhetsordning kan skapas i den betydligt mörkare verklighet vi lever i och med idag, när den ryska diktaturens krigsmaskineri har varit verksamt i mer än 10 år i Ukraina och när den amerikanska demokratin samtidigt vacklar under trycket från en alltmer auktoritär president?

Årets europé, Annika Ström Melin, kommer att moderera ett samtal kring frågor av det här slaget mellan fyra panelister: förre folkpartiledaren Bengt Westerberg, den tidigare diplomaten Lars-Erik Lundin, Oxfams policychef Hanna Nelson och Björn Fägersten, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet. Jag hoppas att många av er som läser detta har möjlighet att delta. Anmälan sker via denna länk: https://ec.europa.eu/eusurvey/runner/stillestandsdagen

En bit in i december följer sedan ett nytt möte i serien Träffpunkt Europa. Vi samarbetar då med Arena Idé, och temat är vad som nu händer med EUs  migrationspakt. Det blir ett panelsamtal den 15 december kl 17-18.30 som modereras av vår vice ordförande, Alice Petrén – tidigare Global migrationskorrespondent på Sveriges Radio. Panelister blir Bernd Parusel (forskare vid Europapolitiska institutet Sieps), Lisa Pelling (chef Arena Idé och tidigare politiskt sakkunnig på UD) och Madelaine Seidlitz (tidigare jurist på Amnesty). Inbjudan kommer. 

Vårt senaste träffpunktsmöte hade klimatfrågan som tema. Den kan diskuteras från många perspektiv; för oss var det förstås den europeiska dimensionen som vi ville lyfta. Och mer specifikt risken för bakslag – i en tid när behovet av snabbare framsteg är närmast övertydligt.

Jag tyckte diskussionen blev både informativ och inspirerande, och den går att lyssna på via denna länk: https://svenskaeuroparorelsen.se/2025/10/20/inspelning-traffpunkt-europa-om-backlash-i-det-globala-klimatarbetet/ 

Lägets allvar råder det ju inget som helst tvivel om, och Naturvårdsverkets GD Johan Kuylenstierna beskrev det med all önskvärd tydlighet. Men det fanns också en ton av hoppfullhet i samtalet. 

Jag kanske är så svältfödd på goda nyheter att jag läste in för mycket på det temat i det som sades. Men det finns ändå en kraft i den gröna omställningen i näringslivet som inte ska underskattas. Samtidigt underströk deltagarna kraftfullt hur viktigt det är att fattade beslut, fastställda spelregler, får gälla. EUs gröna giv är en av de viktigaste drivkrafterna på den globala spelplanen, där alltför lite i övrigt sker just nu. 

Vi får se hur det kommande klimatmötet i brasilianska Belém utvecklar sig. Jag väntar också med visst intresse på besked om vilken minister som kommer att åtfölja kung Carl Gustaf dit. Den svenska rösten är inte oviktig, i och utanför EU. Jag tror vi har all anledning att komma tillbaka till klimatfrågan på Träffpunkt Europa ganska snart. 

Till sist: Även om 2025 inte är slut än har vi redan börjat planera för 2026. Vi hoppas kunna uppmärksamma EUs kommande långtidsbudget i januari, ett frågekomplex som berör långt fler av oss än regeringskansliets experter. Vi kommer sedan att hålla vårt årsmöte någon gång i februari. Den 12/2 är det preliminära datum vi siktar på, och alla medlemmar har förstås motionsrätt dit (inlämningstid senast en vecka före årsmötet).

Vi tar över huvud taget väldigt gärna emot tips och förslag om kommande aktiviteter och mötesteman. Det går bra att maila på enklaste sätt.

Bästa hälsningar

Staffan Herrström

Ordförande