Nyheter

Välkommen till ett seminarium i serien Träffpunkt Europa måndagen den 15 december kl. 17.00

Snabbare screening vid EU:s yttre gränser, ett mer delat ansvar mellan medlemsländerna och effektivare av- och utvisningar – några punkter i EU:s nya migrations- och asylpakt. Sommaren 2026 ska den nya politiken börja att tillämpas. Vad innebär migrationspakten i praktiken?

Kritiker varnar för urholkade rättigheter och oklara ansvarsfördelningar. Hur påverkas de enskilda individerna? Vart ska människor på flykt ta vägen? Är den eviga knäckfrågan om ansvar mellan medlemsländerna en gång för alla löst? Hur går utvecklingen i Sverige och i övriga Europa? Vilka för- och nackdelar innebär EU:s nya migrationspakt?

Dessa och flera andra frågor kommer vi att diskutera i ett panelsamtal med Bernd Parusel, (forskare vid Europapolitiska institutet Sieps), Lisa Pelling (chef Arena Idé och tidigare sak pol UD) och Madelaine Seidlitz (tidigare jurist på Svenska Amnesty International).

Seminariet modereras av Alice Petrén, tidigare global migrationskorrespondent Sveriges Radio. Det anordnas av Arena Idé tillsammans med Svenska Europarörelsen.

Ingen entré, men obligatorisk föranmälan här:

https://mailchi.mp/arenagruppen/migrationspakt

Medlemsbrev den 2 november 2025

Till alla medlemmar i Svenska Europarörelsen

Vi närmar oss Stilleståndsdagen den 11 november.

Det är en dag som vi varje år – under lång tid – har uppmärksammat tillsammans med Svenska Paneuropaföreningen. Under många av mina år som ambassadör deltog jag då tillsammans med vår försvarsattaché i ceremonier ordnade av den brittiska ambassaden.

Jag har särskilt starka minnen av den dagen från Bangkok, där den årliga ceremonin inkluderade en kransnedläggning vid ett monument där namn på stupade soldater var inristade. Min tid i Turkiet inkluderade ett liknande men ännu mer omfattande högtidlighållande av slaget vid Gallipoli 1915-1916 i slutet av april, där flera länders ambassader höll på varandra följande minneshögtider till offrens åminnelse. 

Begreppet säkerhetspolitik fick en dimension av sorg, allvar och eftertanke vid de här tillfällena. De påminde om det fasansfulla pris som har betalats av miljoner människor och deras anhöriga, särskilt under 1900-talets bägge världskrig.

Stilleståndsdagen avslutade första världskrigets stridshandlingar, men parollen ”Aldrig mera krig” kom snart att blekna bort och nya ohyggliga våldsutbrott skulle följa. Också i vår egen tid, där vi har sett en europeisk säkerhetsordning – utvecklad under ljusare år när demokratin gjorde framsteg på bred front – börja krackelera. Hur ska Europa nu ta ansvar för sin säkerhet? 

Flera av våra möten det här året har berört denna fundamentala fråga, och vi återkommer till den också i det panelsamtal på Stilleståndsdagen, som våra två föreningar anordnar tillsammans med EU-kommissionens representation i Europahuset (på Vasagatan 7) den 11/11 kl. 16-18.

Ett ytterligare historiskt perspektiv på detta står att finna i Helsingforsavtalets 50-årsjubileum i år, det avtal som bl.a. kom att inspirera demokratirörelserna i det kommunistiska förtryckets Central- och Östeuropa. Sen dess har den mänskliga dimensionen – demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer – varit en av tre grundpelare i OSSEs breda säkerhetsbegrepp. 

Vilken säkerhetsordning kan skapas i den betydligt mörkare verklighet vi lever i och med idag, när den ryska diktaturens krigsmaskineri har varit verksamt i mer än 10 år i Ukraina och när den amerikanska demokratin samtidigt vacklar under trycket från en alltmer auktoritär president?

Årets europé, Annika Ström Melin, kommer att moderera ett samtal kring frågor av det här slaget mellan fyra panelister: förre folkpartiledaren Bengt Westerberg, den tidigare diplomaten Lars-Erik Lundin, Oxfams policychef Hanna Nelson och Björn Fägersten, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet. Jag hoppas att många av er som läser detta har möjlighet att delta. Anmälan sker via denna länk: https://ec.europa.eu/eusurvey/runner/stillestandsdagen

En bit in i december följer sedan ett nytt möte i serien Träffpunkt Europa. Vi samarbetar då med Arena Idé, och temat är vad som nu händer med EUs  migrationspakt. Det blir ett panelsamtal den 15 december kl 17-18.30 som modereras av vår vice ordförande, Alice Petrén – tidigare Global migrationskorrespondent på Sveriges Radio. Panelister blir Bernd Parusel (forskare vid Europapolitiska institutet Sieps), Lisa Pelling (chef Arena Idé och tidigare politiskt sakkunnig på UD) och Madelaine Seidlitz (tidigare jurist på Amnesty). Inbjudan kommer. 

Vårt senaste träffpunktsmöte hade klimatfrågan som tema. Den kan diskuteras från många perspektiv; för oss var det förstås den europeiska dimensionen som vi ville lyfta. Och mer specifikt risken för bakslag – i en tid när behovet av snabbare framsteg är närmast övertydligt.

Jag tyckte diskussionen blev både informativ och inspirerande, och den går att lyssna på via denna länk: https://svenskaeuroparorelsen.se/2025/10/20/inspelning-traffpunkt-europa-om-backlash-i-det-globala-klimatarbetet/ 

Lägets allvar råder det ju inget som helst tvivel om, och Naturvårdsverkets GD Johan Kuylenstierna beskrev det med all önskvärd tydlighet. Men det fanns också en ton av hoppfullhet i samtalet. 

Jag kanske är så svältfödd på goda nyheter att jag läste in för mycket på det temat i det som sades. Men det finns ändå en kraft i den gröna omställningen i näringslivet som inte ska underskattas. Samtidigt underströk deltagarna kraftfullt hur viktigt det är att fattade beslut, fastställda spelregler, får gälla. EUs gröna giv är en av de viktigaste drivkrafterna på den globala spelplanen, där alltför lite i övrigt sker just nu. 

Vi får se hur det kommande klimatmötet i brasilianska Belém utvecklar sig. Jag väntar också med visst intresse på besked om vilken minister som kommer att åtfölja kung Carl Gustaf dit. Den svenska rösten är inte oviktig, i och utanför EU. Jag tror vi har all anledning att komma tillbaka till klimatfrågan på Träffpunkt Europa ganska snart. 

Till sist: Även om 2025 inte är slut än har vi redan börjat planera för 2026. Vi hoppas kunna uppmärksamma EUs kommande långtidsbudget i januari, ett frågekomplex som berör långt fler av oss än regeringskansliets experter. Vi kommer sedan att hålla vårt årsmöte någon gång i februari. Den 12/2 är det preliminära datum vi siktar på, och alla medlemmar har förstås motionsrätt dit (inlämningstid senast en vecka före årsmötet).

Vi tar över huvud taget väldigt gärna emot tips och förslag om kommande aktiviteter och mötesteman. Det går bra att maila på enklaste sätt.

Bästa hälsningar

Staffan Herrström

Ordförande

Inbjudan: Stilleståndsdagen den 11 november kl. 16.00

Välkomna till ett seminarium på Stilleståndsdagen tisdagen den 11 november kl. 16.00 i Europahuset. 

”Omvärlden förändras i rask takt och de geopolitiska spänningarna ökar. Nya krav ställs på EU. Unionen som en gång startades som ett fredsprojekt måste nu i ökad utsträckning ta ansvar för sin egen säkerhet.

Hur ska den europeiska säkerhetsordningen se ut i framtiden? Vad behöver unionen göra för att öka säkerheten i Europa och skydda de värden och värderingar – demokrati och mänskliga rättigheter - som samarbetet alltid har vilat på och som också ingår i OSSEs mänskliga dimension? Vad behöver EU göra för att stärka sin position i världen? Hur ska ansvaret fördelas mellan EU och försvarsalliansen NATO?

Dessa och flera andra frågor kommer vi att diskutera i ett panelsamtal med Björn Fägersten (seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet), Lars-Erik Lundin (tidigare diplomat), Hanna Nelson (policychef på Oxfam) och Bengt Westerberg (tidigare partiledare för Folkpartiet/Liberalerna, socialminister).

Seminariet modereras av Annika Ström Melin, journalist. Det anordnas av EU-kommissionens representation i Sverige tillsammans med Svenska Europarörelsen och Svenska Paneuropaföreningen. Samtalet är på svenska.

Den 11 november är årsdagen för vapenstilleståndet efter första världskriget 1918. ”Aldrig mera krig” var mottot för det då nybildade Nationernas Förbund. Men ett andra världskrig följde 21 år senare bland annat som en konsekvens av de strikta fredsvillkoren. De bidrog till politisk och ekonomisk instabilitet och framväxten av aggressiva diktaturer. 

Efter andra världskriget skapades FN och en mer regelbaserad världsordning började etableras. Efter det kalla krigets slut och demokratins frammarsch blev denna världsordning så framgångsrik att det på 90-talet talades om ”Historiens slut”. Men idag har vi åter ett krig i Europa och allt fler tecken kan skönjas på att arvet – idéer och tankegods – från tiden efter 1918 fortfarande lever.

Datum: Tisdag 11 november
Tid: kl. 16.00-18.00.  
Plats:  Europahuset, Vasagatan 7, Stockholm ”

EU-kommissionens representation i Sverige, Svenska Europarörelsen, Svenska Paneuropaföreningen
RegistrationRegistreringAnmäl dig här

Träffpunkt Europa om backlash i det globala klimatarbetet

Backlash i det globala klimatarbetet? Ja, vi har sett det och kommer att se mera. Det var det ingen tvekan om i panelsamtalet på Träffpunkt Europa om klimatfrågan den 8 oktober. Men inte heller om EUs centrala roll i det internationella klimatarbetet.

EUs politik har uppfattats som trovärdig. Styrmedel som utsläppshandelssystemet har fungerat, eftersom utsläppstaken har sänkts och priset har varit högt.

Det var förvisso en mörk bild av läget i den globala uppvärmningen som beskrevs. Men det fanns också en positiv ton i samtalet. Riktningen framåt i klimatarbetet är tydlig, bl.a. eftersom marknadssignalerna driver på. Den gröna strukturomvandlingen pågår i världen utan att vi alltid ser det.

EU har haft en pådrivande roll från första början och måste fortsätta ha det. Världen behöver en trovärdig ledare i klimatarbetet när USA lämnat Parisavtalet. EU får inte backa från överenskomna klimatkrav, det är viktigt att alla aktörer vet vilka spelregler som gäller framöver. Det gäller nu att kunna att visa att ett resurseffektivt samhälle har många andra fördelar också utöver klimat- och miljönyttan.

Att mobilisera tillräckligt med klimatfinansiering i nivå med gjorda åtaganden blir en utmaning. Att mobilisera privata flöden är centralt, men biståndet är klimatfinansieringens bottenplatta och där sker nu stora nedskärningar, av USA men också i stora europeiska länder som Storbritannien, Tyskland och Frankrike.

Det var några av budskapen i ett samtal som gärna kan följas av flera.

Stort tack till våra panelister Johan Kuylenstierna, GD på Naturvårdsverket, Åsa Persson, ordf i Klimatpolitiska rådet och Leif Holmberg, ordf i Gröna klimatfonden samt moderatorn Lennart Wohlgemuth från Svenska Europarörelsen.