Vilket avtryck skapar den nordiska modellens välfärdspolitik i Europa? Hur påverkas det nordiska samarbetet av EU? Är nordisk arbetsmarknad och företagsklimat en tillgång i globaliseringen?
9 maj Europahuset, Regeringsgatan 65, plan 2, 11.00-11.45
Medverkande: Riksdagens EU-nämnd, Marie Granlund, vice ordförande Nordea, Fredrik Rystedt, Sverigechef och finansdirektör i bankkoncernen Nordens Fackliga Samorganisation, NFS, Loa Brynjulfsdottir, generalsekreterare
Bakgrund
De nordiska länderna beskrivs ofta i internationella sammanhang som företrädare för en politik med hög starka parter på arbetsmarknaden, jämställdhet och generella trygghetssystem. De
EU-nämnden är riksdagens organ för EU-frågor. Regeringen informerar och rådgör regelbundet med nämnden inför ställningstaganden i som rör europasamarbetet. En viktig fråga som diskuterades här i år och som också berörde de övriga nordiska EU-länderna, var deltagandet i Europakten.
De nordiska länderna har knutits starkare samman under de senaste decennierna. Integrationsprocessen och globaliseringen avspeglar sig ofta i en växande regional ekonomisk aktivitet. Det nordiska näringslivet integrerades snabbt genom företagsköp och fusioner mellan storbolag i två eller flera länder. Det bästa exemplet är kanske den nordiska bankkoncernen Nordea, men också Arla, Stora Enso, Tieto, TeliaSonera och Sampo Bank inom Den Danske Bank är resultat av nordiska allianser.
Nordens Fackliga Samorganisation NFS är en samarbetsorganisation för fackliga centralorganisationer i Norden. NFS representerar nära 8 miljoner fackligt anslutna i hela Norden. Samarbetet skall främja de fackligt organiserades intresse i vid mening, genom erfarenhetsutbyte, påverkansarbete och samverkan kring gemensamma mål.
Seminariet arrangeras av Europarörelsen i samarbete med Föreningen Norden under Europadagen.
Svenska Europarörelsen 