Ett samtal om prioriteringar inför nya ”ramprogrammet” EU Horizon 2020 och därefter….
Alltsedan Sverige kom med i Europeiska unionen har forskningssamarbetet utgjort en alltmer betydelsefull del. Samverkan har skett inom de olika ramprogrammen för forskning, där nu det sjunde ramprogrammet är i ett slutskede. För att finansiera forskning av högsta internationella klass har också European Research Council bildats. Vidare finns satsningar på unga forskare och internationalisering inom olika forskningsområden. Att i ökad utsträckning medverka i europeiska forskningsprojekt utgör en viktig utmaning för svensk forskning. Internationalisering och globalisering innebär dock att forskningen inte får stanna vid Europas gränser. Behovet av utbyte med andra länder och kontinenter är av stor betydelse.
Nu börjar det bli länge sedan västvärlden var oomstritt världsledande på i stort sett alla forskningsområden. Globaliseringen har fått påtagliga effekter på forskningslandskapet som just nu befinner sig i en genomgripande strukturomvandling. BRIC-länderna Brasilien, Ryssland och framförallt Indien och Kina får ett allt större inflytande. Fortfarande går dock många av nobelpriserna fortfarande till forskare i USA som lyckas skapa framgångsrika och kreativa miljöer vid ledande universitet. I Norden ligger Danmark i täten när det gäller internationellt genomslag i sin forskning. I forskning för innovation, tillväxt och konkurrenskraft har de stora företagen en mycket central roll och gör i många fall stora långsiktiga investeringar. Det gäller inte minst life science, som vi sett konsekvenserna av när Astra Zeneca lade ner sina verksamheter i Lund och Södertälje. Men vad vill vi, kan vi och bör vi då satsa på i Sverige och i Europa. EU har utsett några områden som anses särskilt viktiga att satsa på, Grand Challenges, vilket också avspeglar sig i Ramprogrammen som är EUs verktyg för att kanalisera forskningsmedel. Kring dessa frågor har vi ett samtalande seminarium. Båda inledarna har ingående kunskaper om svensk forskningspolitik men har också särskilt ägnat sig åt följderna av Astra Zenecas flytt från Sverige.
Inledare: Lars Leijonborg, tidigare forskningsminister och Jan Edling, analytiker och tidigare anställd vid Vinnova, den statliga innovationsmyndigheten.
Samtalsledare: Kenneth Abrahamsson, f.d. programchef vid Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap och Anna-Karin Florén, journalist och kommunikatör, Helgalundens kommunikationsbyrå.
Tid: Torsdagen den 14 februari, kl. 18.00 – 19.30 med eftersnacks och mingel.
Lokal: EU Kommissionens Representation i Sverige, Regeringsgatan 65, 1 tr.
Seminariet är kostnadsfritt!
Svenska Europarörelsen 