I vintras presenterade utredningen ”EU på hemmaplan” flera förslag  för att öka kunskaperna om och möjligheterna till inflytande och delaktighet för medborgarna i det europeiska samarbetet.

Svenska Europarörelsen har i sitt remissvar på utredningen framhållit betydelsen av stöd till de civila organisationernas  det arbetet. Vårt yttrande återges här nedan:

Enligt utredaren är kunskaperna om EU i Sverige ”pinsamt låg” (Europaportalen 2016-02-01). I betänkandet finns en rad belägg för detta. Särskilt allvarlig är enligt vår mening de dåliga kunskaperna hos lärare – till och med på högskolor och universitet – vilket naturligtvis leder till att elever och studenter inte heller får grundläggande kunskaper och EU och dess roll för Europa och Sverige.

Att denna nedåtgående kunskapsspiral måste brytas är uppenbart och utredningen lägger fram flera förslag i det syftet. Vi menar att detta är ett område där även civilsamhället och organisationer, som den partipolitiskt obundna Svenska Europarörelsen och liknande, kan bidrag med kunskaper och engagemang. Det handlar således inte enbart om att förbättra utbildningen och informationen till lärare och andra inom skolan, utan också om att öppna skolan för omvärlden, och ge nödvändiga resurser för det.

När det gäller den andra huvudpunkten i betänkandet, att främja insyn och delaktighet, lägger betänkandet stor vikt vid möjligheten för såväl medborgare och olika intressenter att komma in tidigare än i dag i beslutsprocessen. Det förutsätter bättre information och samråd från bland andra regeringen, kommuner och myndigheter. Även i det här fallet vill vi lyfta fram civilsamhällets möjlighet att vara en länk till medborgarna. De ideella organisationerna kan ge värdefulla bidrag genom att också lyfta fram kulturella och sociala frågor som kan väcka djupare engagemang än olika konkreta, men ibland snåriga, lagstiftningsprocedurer.

Den tredje huvudpunkten gäller åtgärder för att förbättra tillgången till information. Utredningen visar hur informationen om EU blivit sämre under senare tid. Mediernas rapportering har minskat om omfattning, riksdagens EU-upplysning har begränsats och myndigheters och andras informationsinsatser är sporadiska och utan systematik. Inte minst allvarligt är de politiska partiernas bristande engagemang.

I avsnittet där dessa frågor berörs nämns även det civila organisationerna, bland andra Svenska Europarörelsen, vilka anses ha en ”mycket viktig informationsförmedlande roll”.  Utredningen konstaterar dock att ”jämfört med i vissa andra länder får dock dessa organisationer och evenemang sällan brett genomslag i den offentliga debatten”.  Det är möjligen sant även om vi för vår del har märkt ett stor intresse för vår satsning på att nå unga människor i vår samtalsserie Café Europa och vår årliga utmärkelse Årets europé.

För att de civila organisationerna ska få större genomslag för sitt arbete med Europafrågor krävs att möjligheterna till projektstöd och andra möjligheter till deltagande och erkännande från myndigheters sida blir mer likartade dem i andra jämförbara länder.

Avslutningsvis ser vi positivt på de förslag som förs fram i betänkandet och vi vill efter förmåga gärna medverka till såväl större kunskaper, engagemang och medborgarinflytande i europeiska frågor.
Antaget av styrelsen för Svenska Europarörelsen 17 maj 2016.Logga original