Vill du fördjupa din förståelse för Europas betydelse för Sverige och Sveriges plats i Europa– och samtidigt få möjlighet att utvecklas i din egen karriär? Nu startar den första omgången av Svenska Europarörelsen och Svenska Paneuropaföreningens mentorskapsprogram, som riktar sig till studenter och unga yrkesverksamma med intresse för europeiska frågor.
Mer information om ansökan hittar du nedan.
Nyheter
Till alla medlemmar i Svenska Europarörelsen
Jag vaknade härom morgonen till en lite oväntad och mycket glädjande nyhet. Valet i Moldavien hade slutat med seger för de EU-vänliga krafterna. Putin hade misslyckats.
Moldavien. Ett land som fortfarande är okänt för många, kanske de flesta. Jag var där på tjänsteresa för Sida första gången hösten 1997. Jag minns att en del lite undrande frågade mig både var Moldavien ligger och varför jag skulle åka dit.
Det fanns ändå en historisk koppling till Sverige att referera till. Bender – staden med den berömda kalabaliken – ligger ju inte som jag tidigare trodde någonstans i Turkiet utan just i Moldavien, i den omstridda utbrytarregionen Transnistrien vid stranden av floden Dnestr.
Svaret på frågan varför var enkelt. Moldavien är ett av Europas fattigaste länder, då var det nog det allra fattigaste. Det fanns starka skäl för Sverige – och Europa i stort – att engagera sig, inte minst med bistånd. Det sovjetiska arvet vilade tungt på en utarmad befolkning.
Men jag minns att det de första åren var svårt att se så mycket av det europeiska engagemanget. Vilken dörr skulle man knacka på i huvudstaden Chisinau för att hitta EU?
Nu är allt väldigt annorlunda. I två val och en folkomröstning det här året har landets orientering mot Europa bekräftats. Trycket från Ryssland finns där – men hittills har det, lyckligtvis, inte räckt till. Så glädjande nyheter, också för en Europarörelse som vår.
Om vi samtidigt kan hoppas på några positiva steg mot fred, bort från det ohyggliga lidandet i Gaza, återstår i skrivande stund fortfarande att se.
Sen jag skrev mitt senaste medlemsbrev i början av september har Ursula Von Der Leyen hållit sitt årliga State-of-the-union-tal. Det går att hitta på Youtube (https://www.youtube.com/watch?v=cVnmcB4RC-U) liksom den paneldiskussion om talet som kommissionens representationskontor ordnade efteråt i Kulturhuset (https://www.youtube.com/watch?v=0r402KRC_pk).
Det allvarliga säkerhetsläget i Europa kastade förstås sin skugga över talet, och det har ju fortsatt att mörkna i takt med att ryska gränskränkningar via drönare och stridsflygplan (i fallet Estland) har accelererat i antal och intensitet. I ljuset av detta ter sig minnena av den utrullade mattan för Vladimir Putin i Alaska ännu mer bisarra.
Det sägs nu att president Trump har börjat tröttna på Putin, det återstår förvisso att se. Men det har – för att uttrycka saken försiktigt – funnits goda skäl att ”tröttna” och ”bli besviken” många gånger och långt tidigare under Putins mångåriga maktutövning och diktatur. Att en amerikansk president hyllar tyranner är en av vår tids mest plågsamma politiska skådespel.
När vi i Europarörelsen bläddrar framåt i kalendern, så hittar vi nästa Träffpunkt Europa onsdagen den 8 oktober kl. 17 på temat ”Backlash i klimatfrågan? Vad kan EU göra?”. Det är en paradoxal situation vi befinner oss i, kan jag tycka. Effekterna av den globala uppvärmningen blir alltmer uppenbara – samtidigt som klimatfrågan i sig verkar glida neråt på den politiska agendan vart man än tittar.
Jag är glad att vi nu har kunnat mobilisera en väldigt sakkunnig grupp panelister som ska diskutera detta: Naturvårdsverkets GD Johan Kuylenstierna, Klimatpolitiska rådets ord Åsa Persson samt Leif Holmberg från UD som är ordf i Gröna klimatfonden och därmed väl insatt i de viktiga klimatfinansieringsfrågorna. Lennart Wohlgemuth från vår styrelse kommer att moderera.
Anmäl dig här: https://simplesignup.se/event/229895
Jag ska nämna att Paneuropaföreningen samma dag ordnar en lunch om läget i Polen. De har i vanlig ordning bjudit in våra medlemmar, och man kan hitta mer information på deras hemsida. Det är tidsmässigt möjligt att delta där och sedan på Träffpunkt Europa; jag kommer själv (som tidigare ambassadör i Warszawa) att göra det. Men för den som behöver prioritera är det kanske inte så konstigt att jag rekommenderar vårt eget klimatmöte på eftermiddagen.
Jag vill också påminna om SKENs möte med årets europé, Annika Ström Melin, dagen innan den 7 oktober. Den har ni alla fått inbjudan till tidigare.
Slutligen vill jag förvarna om att vi, liksom tidigare år, uppmärksammar Stilleståndsdagen den 11 november med ett möte i Europahuset som vi samarrangerar med kommissionen och Paneuropaföreningen. Vi återkommer med mer information senare i höst.
Bästa hälsningar
Staffan Herrström
Ordförande
Välkommen till Träffpunkt Europa: Backlash i klimatfrågan? Vad kan EU göra?
8 oktober 2025 kl 17.00-ca 18.30
Norrsken House ”The Moon”, Birger Jarlsgatan 57C
Anmäl dig här: https://simplesignup.se/event/229895
Den globala uppvärmningen fortsätter. USA har lämnat Paris-avtalet. Ambitiösa klimatåtgärder möter politiskt motstånd i många länder.
Det har inte saknats resultat på de årliga internationella COP-mötena, och EU har varit en starkt pådrivande kraft genom konkreta åtgärder som klimatpaketet Fit-for-55. Men börjar vi nu se tecken på att världen och EU har drabbats av en ”backlash” i kampen mot klimatförändringarna?
Hur går genomförandet av EU:s ambitiösa åtaganden? Hur kommer kommissionens nya förslag om bl.a ett nytt 90-procentsmål till 2040 att landa? Ska medlemsstaterna kunna tillgodoräkna sig åtgärder i länder utanför EU?
Spänningen mellan rika och fattiga länder har varit en stor utmaning i många förhandlingar. Hur ska målet om 300 miljarder dollar i klimatfinansiering kunna uppnås?
I panelen:
Åsa Persson: Ordf Klimatpolitiska rådet samt strategisk rådgivare och forskare på KTH:s Climate Action Centre.
Johan Kuylenstierna: generaldirektör på Naturvårdsverket, fd ordf i Klimatpolitiska rådet, fd VD på Stockholm Environment Institute.
Leif Holmberg: Ordf för Gröna Klimatfonden, Utrikesdepartementet
Moderator: Lennart Wohlgemuth från Svenska Europarörelsens styrelse, gästprofessor emeritus vid Göteborgs universitet, School of Global Studies.
Varmt välkommen!
Krig i Europa, globala maktförskjutningar och ett alltmer pressat multilateralt system – vår tid ställer grundläggande frågor om hur en fredlig och regelbaserad värld kan upprätthållas. Under ett seminarium i Stockholm modererade Göran Holmqvist ett samtal med fyra tunga röster – Cecilia Malmström, Erik Melander, Johan Schaar och Jens Orback – från forsknings-, diplomati- och politikvärlden om Europas vägval i denna nya verklighet.
Det blev en både skarp och hoppfull diskussion om vad som krävs för att värna samarbete, mänskliga rättigheter och långsiktig stabilitet i en värld där de gemensamma spelreglerna allt oftare ifrågasätts.
Svenska Europarörelsen har utsett journalisten och författaren Annika Ström Melin till Årets Europé 2025. Hon tilldelas utmärkelsen för sina långvariga och betydelsefulla insatser för att berika, fördjupa och bredda den svenska europadebatten.
Annika Ström Melin har under många år, med stor saklighet, skärpa och engagemang, granskat och diskuterat både svensk europapolitik och EU:s utveckling. Hennes arbete är starkt förankrat i de grundläggande värderingar som EU bygger på: mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatlighet.
Hon har också varit en tydlig och principfast röst i försvar av Ukrainas frihet, mot Rysslands anfallskrig och för vikten av att Ukraina blir medlem i EU.
– Annika Ström Melin har varit en outtröttlig europapolitisk folkbildare. Hon har med sin pedagogiska förmåga och journalistiska integritet förmedlat kunskap och insikter till en bred svensk publik, vilket gör henne till en värdig mottagare av utmärkelsen, säger Svenska Europarörelsens ordförande Staffan Herrström.
Utöver sin journalistiska gärning – bland annat som ledarskribent och korrespondent – har Annika Ström Melin varit kanslichef på Sieps (Svenska institutet för europapolitiska studier) och är aktuell med en bok om EU:s grundare Jean Monnet. Hennes trägna insatser har varit en stadig påminnelse om det europeiska perspektivet i Sverige, i en tid då EU:s roll i världen är mer relevant än någonsin.
Om utmärkelsen Årets Europé:
Utmärkelsen Årets Europé delas årligen ut av Svenska Europarörelsen. Beslutet fattas av organisationens styrelse efter ett öppet nomineringsförfarande och i samråd med en jury bestående av representanter för Europaengagerade organisationer.
Svenska Europarörelsen 