Seminarium i Köpenhamn: Norden – EU

Den Danske Europabevægelse (Danska Europarörelsen) bjuder tillsammans med Föreningen Norden och Norden i Fokus in till en politisk debatt om det nordiska samarbetet i EU. Finns det ett behov av ett större nordiskt fokus i EU? Borde utmaningar tacklas enbart på EU-nivå? Vad är Nordens framtida roll i EU? Och hur ser EU:s framtid ut?

När: Torsdag den 5. februari kl. 15:00 – 17:30 (Registrering från kl. 14:30)

Var: Landstingssalen, Christiansborg, Köpenhamn

Anmäl dig här senast den 1 februari.

Norden - EU

Mindre eller mer inflytande? 20 år i EU – visioner och verklighet

OLYMPUS DIGITAL CAMERAUnder årets första Träffpunkt Europa på Svenska Institutet diskuterade en engagerad panel sina visioner vid tiden för folkomröstningen om EU-medlemskap för tjugo år sedan och hur dessa visioner med tiden gått i uppfyllelse eller blivit besvikelser. En stor del av diskussionen kom att handla om inflytande. I ett klipp från en tv-sänd debatt inför folkomröstningen konstaterade Sveriges dåvarande statsminister Ingvar Carlsson att ”Sveriges folk får större inflytande” vid ett EU-medlemskap, eftersom ”vi får vara med och fatta besluten”. Fick Sverige större inflytande? Infriades förhoppningarna och farhågorna om EU-medlemskapet?

Panelen bestod av två ja-sägare och två EU-kritiker och leddes av Anders Selnes, chefredaktör för Europaportalen och Årets Europé år 2014. Medan Kristina Persson (s), minister för strategi och framtidsfrågor, och Birgitta Ohlsson (Fp), f.d. EU-minister, var positiva till ett svenskt EU-medlemskap, var Hans Lindqvist (c), ordförande för det EU-kritiska centernätverket och EU-parlamentariker 1995-99, och Agneta Stark, ekonom och engagerad debattör inför folkomröstningen 1994, kritiska vid tiden för folkomröstningen.

Agneta Stark, som fruktade en juridifiering och var orolig för att Sveriges utrikespolitik skulle försvinna, tycker att hennes farhågor införlivats.

Kristina Persson hade stora förhoppningar om ett starkt EU för större sammanhållning och bättre klimatpolitik och hade önskat ett starkare politiskt sammanhållet EU under den ekonomiska krisen. Hon medgav att hon hade en ”lite för idealistisk optimism” inför EU.

Birgitta Ohlsson påpekade att tidsandan inför EU-omröstningen karaktäriserades av en enorm entusiasm. Hon är inte besviken på EU, men på en del EU-länder vars respekt för mänskliga rättigheter har halkat efter. Vad gäller inflytande menade Ohlsson att Sverige har varit duktiga på att bygga allianser med de stora länderna och på sätt förskaffat sig inflytande inom unionen.

”Klart det handlar om inflytande”, konstaterade Lindqvist, men menade istället att Sverige i jämförelse med Storbritannien, Frankrike och Tyskland har väldigt lite inflytande inom unionen.

1484268_645123022260801_5267729510199106061_nIngvar Carlssons vision var att tillsammans med EU kan vi öka jämställdheten, minska arbetslösheten och komma till rätta med miljöhotet. Hur gick det med detta?

Enligt Stark har jämställdheten gått upp och ner, medan arbetslösheten är ett stort misslyckande. Persson menade att problemet ligger i brist på EU-beslut men påpekade att ”man har haft ett stöd från EU för att öka jämställdheten och välfärden”. Enligt Lindqvist är det däremot ” inte lysande på någon punkt”. ”EU blir inte mer än vad medlemsländerna gör det till”, konstaterade Birgitta Ohlsson. Hon tillade att hon inte har träffat någon feminist som inte tror att EU kan påverka jämställdhetspolitiken. EU har istället resulterat i skapandet av flera redskap för ökad jämställdhet, menade Ohlsson.

10922472_645123042260799_4945247505155578302_nDiskussionen återkom till frågan om inflytande och påverkan. Medan Persson ansåg att Sverige är närvarande och kan skapa inflytande, menade Lindqvist att det stora problemet är att ”vi inte har det inflytande vi skulle vilja ha” och att vi nu har mer av en överstatlig struktur och mindre inflytande än tidigare. Utan EU-medlemskapet ”skulle vi ha större självbestämmande”, sa Lindqvist. Han konstaterade dock att svenska personer har påverkat i EU.

”EU har inte hindrat oss från att vara mindre ambitiösa än våra nivåer och standard” konstaterade Persson och tillade att EU-medlemskapet innebär att ”vi har en röst. Naturligtvis har vi större inflytande”. Samtidigt medgav hon att Sverige har haft en lite för låg profil i de stora frågorna.

Enligt Ohlsson har Sverige kunnat spela en roll när det kommer till öppenheten, utvidgningen och utrikespolitiken. Stark betonade däremot att eftersom Sverige är med i EU, så är det i utrikesfrågor svårare för Sverige att ha avvikande åsikter. Hon tillade att vi i Sverige dock har lärt oss hur man kan använda sig av EU.

1484268_645123058927464_8977495186754920608_nModeratorn Ander Selnes visade grafer på hur vi i Sverige blivit mer och mer positiva till EU samtidigt som inställningen till euron har sjunkit brutalt sedan den ekonomiska krisen. Hur hänger detta ihop?

”Fascinerande att den ekonomiska krisen inte har smittat av sig på synen på EU”, konstaterade Ohlsson. ”Detta visar att folk kan skilja på saker” framhöll Stark.

”EU har blivit naturligt för Sverige” sa Persson och underströk att det även visar en insikt om att man inte kan lösa globala samhällsproblem utan samarbete. Däremot har euron visat sig vara ett misslyckande. ”Nationalismen är det stora hotet”, sa Persson och menade att om man inte kan hantera de ekonomiska frågorna så kommer detta att skapa en grogrund för främlingsfientlighet.

Paneldeltagarna var ense om att den ekonomiska krisen har resulterat i en politisk kris och i en värderingskris. ”EU har inte haft muskler att syna och straffa länder som inte respekterar de mänskliga rättigheterna”, sa Ohlsson.

Svaren på frågan hur framtiden för EU ser ut speglade bilden av att EU just nu befinner sig i en politisk kris då beskeden handlade mindre om visioner och mer om vad EU måste göra för att hålla som union.

Stark menade att det är viktigt att inga länder får avvika från regelverket utan att något händer och exemplifierade frågan om romer. Man måste kunna ”leva upp till regelverket med trovärdighet” fastslog Stark.

”Framtidsfrågan är att vi klarar ekonomin och jobb” konstaterade Persson. Hon menade att vi måste ha ett Europa där vi inte skapar syndabockar utan istället samarbetar mer.

Enligt Ohlsson handlar det om grundvärderingarna och att EU måste lyckas vurma sin frihetsgrund för att unionen ska hålla.

”Det som händer i Ryssland och Ukraina är et allvarligt hot mot EU” hävdade Lindqvist och menade att vi måste hitta vägar för att samarbeta med Ryssland. Han påpekade även att flera länder vill dra tillbaka frågor från EU till medlemsländerna.

Oberoende av hur de röstade 1994, skulle samtliga paneldeltagare dock rösta ja om det skulle vara en omröstning om fortsatt svensk medlemskap i EU idag. Unionen har blivit spelplanen som vi, oavsett hur vi röstade för 20 år sedan, nu måste förhålla oss till. Det finns många saker som kan förbättras inom EU, men istället för att gå ut ur unionen så gäller det att använda den på rätt sätt för att få igenom de förändringar vi vill ha. Vi ser fram emot fler diskussioner om hur framtidens EU ska se ut och utvecklas.

Se hela seminariet i efterhand här.

Se fler foton från seminariet här.

Träffpunkt Europa: 20 år i EU – visioner och verklighet

200px-Birgitta_Ohlsson.EU-dagen2011_1c379_6285Kristina-Persson-allvarlig-proträtt-till-webben-150x150

 

 

 

 

2015 är det 20 år sedan Sverige blev medlem i EU. Vilka förhoppningar och farhågor diskuterades inför folkomröstningen 1994 och vad har medlemskapet i praktiken inneburit? Vilka förhoppningar och farhågor finns inför framtiden? 

I samarbete med Svenska Institutet bjuder Svenska Europarörelsen in till en panel-debatt om Sveriges 20-åriga medlemskap.

PROGRAM

Välkomstord av kvällens värd, Annika Rembe, Generaldirektör Svenska Institutet

17.30 – 19.00 Paneldebatt

19.00 – 20.00 Mingel

MEDVERKANDE

Kristina Persson, (s) minister för strategi och framtidsfrågor och en av Sveriges första EU-parlamentariker

Birgitta Ohlsson, (fp) EU-minister 2010-2014

Hans Lindqvist, (c) ordf. EU-kritiska centernätverket, EU-parlamentariker 1995-99

Agneta Stark, ekonom, engagerad debattör inför folkomröstningen 1994

MODERATOR

Anders Selnes, chefredaktör Europaportalen

När: 15 januari, kl. 17:30-19:00 + mingel

Var: Svenska Institutet, Slottsbacken 10, Stockholm

Anmälan till info@svenskaeuroparorelsen.se senast 12 januari 2015

Välkommen till en debatt om 20 år i EU!

”Prata mer EU-politik”

speak up Europe!Det är möjligt att påverka i EU både som medborgare, NGO och politiker, men man måste veta vad man vill påverka och vem man ska rikta sig till. Det är även mer effektivt om man kan hitta lösningar på problem istället för att endast presentera problemen. Påverkansarbete kan ske både via civilsamhället, genom media och social media, via politiker eller EU:s institutioner om det sker på rätt sätt. Det menade deltagarna i seminariet ”Speak up Europe!” där representanter från civilsamhället, politiken, forskningen och allmänheten gav sina synpunkter på möjligheten att delta i och påverka politiken i EU.

Seminariet, som anordnades av Svenska Europarörelsen, tankesmedjan Global Utmaning och Utrikespolitiska Föreningen Stockholm, utfördes på uppdrag av den franska tankesmedjan Notre Europe och var ett led i en följd diskussioner som just nu förs om medborgarnas möjligheter till påverkan i Europa. ”Vi är en pärla i ett pärlhalsband som träs upp i Europa” konstaterade Ewa Hedlund, ordförande i Svenska Europarörelsen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERAHur kan man då delta politiskt som medborgare i Europa? Lisa Dellmuth, lektor i internationella relationer vid Stockholms universitet och forskare vid Stockholm Resilience Center, menade att konventionella metoder till hur man kan påverka inkluderar att rösta – både i nationella val och till Europaparlamentet, delta i politiska kampanjer eller att engagera sig i en civilsamhällesorganisation. Ett annat, mer okonventionellt sätt att delta politiskt i Europa, skulle istället kunna vara att konsumera politiskt och medvetet, till exempel att handla produkter från rättvis handel. Enligt Dellmuth är offentlig opinion en nyckelfråga för EU-integration och öppenheten i EU.

Känner sig Svenskar då som EU-medborgare, undrade moderatorn Jonathan Melanson från Utrikespolitiska Föreningen i Stockholm. Medan Dellmuth underströk att fler och fler faktiskt identifierar sig som EU-medborgare, trodde Julia Jonsson, företagsekonomisk student vid Stockholms universitet som deltog i en konferens genom Horizon EU i Bryssel i somras, att detta skiljer sig mellan medlemsländerna. Det som var gemensamt för konferensdeltagarna var att man ville ha mer transparens och känna att man har mer makt inom EU. Som ett led mot ett mer transparent samhälle är ett av de bästa sätten att påverka genom att prata om EU och EU-politik med vänner, familj och bekanta, inflikade Dellmuth.

Hur kan då civilsamhället påverka i EU? Företrädare från Fairtrade, Naturskyddsföreningen, Stockholms Stadsmission och European Womens Lobby (EWL) delgav åhörarna med några konkreta exempel på hur man som NGO kan påverka Europapolitiken.

Ett sätt är att som Fairtrade samla alla fairtradeorganisationer i Europa. ”Vi blev väldigt många som drev mot samma mål”, sa Magdalena Streiffert, generalsekreterare för Fairtrade i Sverige. Hon menade att man i Bryssel ”blir väldigt väl mottagen som NGO när man kontaktar politiker” och att det finns en reell möjlighet till att påverka så länge man har koll på vad man ska påverka och vem.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA”EU betyder ju inte mindre organisation, utan mer organisation” påpekade Svenne Junker, sakkunnig i EU-frågor på Naturskyddsföreningen. Paraplyet spänns och fler inkluderas i beslutsprocesserna. Därför ingår nationella organisationer nästan alltid i Europeiska paraplyorganisationer. När Naturskyddsföreningen skrev ett öppet brev tillsammans med andra svenska organisationer om ekologiskt jordbruk lyftes detta brev i det gemensamma Europeiska paraplyet och översattes och spreds till de andra organisationerna i Europa. ”Vi får ibland mer värdefull information genom paraplyorganisationer om vad som händer i Sverige” fyllde Victoria Engman-Broadley, EU-samordnare på Stockholms Stadsmission, i med.

Man kan även, som EWL gjorde, samla till ett gemensamt upprop. EWL lade för ett tag sedan fram ett upprop om ett Europa fritt från prostitution, vilket många Europaparlamentariker skrev på. Flera länder har nu diskussioner om att lagstifta om sexköpslagar i stil med den lagstiftning vi har i Sverige. ”Man pratar om den nordiska modellen. Man ser ju ofta oss som ett föredöme”, konstaterade som Elvy Svennerstål på EWL. Alla kampanjer är dock inte lyckade, påpekade hon. Magdalena Streiffert höll med och berättade att Fairtrade gjort en rapport om handelskedjan tillsammans med andra Europeiska organisationer, men när man sedan skulle föreslå åtgärder kunde organisationerna inte komma överens om gemensamma ståndpunkter.

Vad lönar det sig då bäst att jobba på, undrade moderatorn Anne-Margret Wachtmeister från Global Utmaning. Svenne Junker menade att det viktigaste påverkansarbetet är det som görs tidigt. Han påpekade även att ”ett viktigt sätt att påverka i EU är att påverka i Sverige”. Lyckas man få igenom något på nationell nivå kan man sedan ta detta till en europeisk nivå.

Ett annat sätt att påverka är genom traditionell eller social media. Lyckas man få många delningar på Facebook eller Twitter så reagerar politiker, konstaterade Elvy Svennerstål och gav exempel på en kampanj som lyckades få 25 000 delningar och därför fick stor uppmärksamhet.

Hur kan man då påverka i EU som Europaparlamentariker (MEP)? Ewa Hedlund diskuterade detta med den före detta parlamentarikern Göran Färm (s). Färm menade att det första man måste göra som MEP är att försöka hamna i rätt utskott. Väl i utskottet slåss parlamentarikerna sedan om att få bli rapportörer eller skuggrapportör eftersom det är dessa som lotsar fram specifika frågor i parlamentet och sedan presenterar frågorna för Rådet.

OLYMPUS DIGITAL CAMERAAtt vara MEP förutsätter många kompromisser, både med det egna partiet, med partigruppen i Europaparlamentet och med den nationella hållningen, vilket inte alltid är en enkel uppgift. För att få till beslut i Europaparlamentet måste man komma överens om ståndpunkter som är någorlunda okej för alla inblandade, betonade Färm.

Som MEP möts man även av lobbyister som försöker påverka i olika riktningar. ”I början av 90-talet var näringslivet extremt dominerande vad gäller lobbyverksamheten”, konstaterade Färm. Trots att balansen fortfarande är till näringslivets fördel, har NGOs nu större inflytande fortsatte Färm. MEPs har löpande kontakt med expertis när de arbetar med specifika frågor, och tar därför regelbundet hjälp av organisationer som har kunskap i frågorna. Han riktar ett generellt tips till alla som vill påverka MEPs: ”Kom till beslutsfattare med lösningar på problemen”. Kan man komma med konstruktiva förslag så är nog alla beredda på att lyssna, även om man inte har samma politiska åskådning eller uppfattning.

I sin slutreplik kritiserade Färm de nationella regeringarna och parlamenten för att de ofta är tystlåtna när det kommer till EU-politik: ”det borde finnas lite mer mod med att försvara EU-politiken”. Även nationella politiker måste ta ansvar för att man är med i EU och föra in Europeiska frågor i den svenska debatten, menade Färm.

Både EU-medborgare och parlamentariker måste med andra ord prata mer EU-politik om förståelsen för EU och öppenheten ska öka. Inför den kommande valrörelsen ska det bli intressant att se om de svenska partierna kommer att följa Färms uppmaning. Vill man inte vänta på att debatten ska dra igång men vill veta mer om hur man kan påverka i EU, tipsade Mimmi Delsing från Europahuset om en ny utställning som snart kommer att visas på Europahuset.

Se fler bilder från seminariet på vår Facebooksida.

 

SPEAK UP EUROPE!

speak up EuropeTankesmedjan Global Utmaning, Svenska Europarörelsen och Stockholms Utrikespolitiska Förening bjuder tillsammans in till ett seminarium i samarrangemang med den franska tankesmedjan Notre Europe som en del i projektet ”Horizon EU”.

”Horizon EU” syftar till att stärka medborgarnas röster och inflytande i Europa och därmed det europeiska projektet och demokratin. Vilka möjligheter har NGOs att göra sina röster hörda i maktens korridorer i Bryssel? Vilket inflytande har egentligen en svensk europaparlamentariker? Vad innebär vårt europeiska medborgarskap och identifierar vi oss egentligen som européer?

 

Välkommen till ett samtal om vårt Europa!

När: 11 december, kl. 17:30-19:30 + mingel

Var: Europahuset, Regeringsgatan 65, plan 2, Stockholm

Anmälan till info@svenskaeuroparorelsen.se senast 9 december

 

PROGRAM

17:30 – 18:00 Inledande samtal: Hur kan medborgarna påverka utvecklingen i EU?

Lisa Dellmuth, Lektor internationella relationer Stockholms Universitet, Forskare Stockholm Resilience Center, Julia Jonsson, Företagsekonomisk Student vid Stockholms Universitet, Moderator: Jonathan Melanson, Utrikespolitiska Föreningen

18:00 – 18:45 Att påverka EU – som NGO

Svenne Junker, Sakkunnig EU, Naturskyddsföreningen, Magdalena Streijffert, Generalsekreterare, Fairtrade, Elvy Svennerstål, Styrelseledamot, European Womens Lobby (EWL), Victoria Engman-Broadley, EU-samordnare, Stockholms Stadsmission, Moderator: Anne-Margret Wachtmeister, Global Utmaning

18:45 19:30 Att påverka EU – som europaparlamentariker

Göran Färm, f d Europaparlamentariker (s), Moderator: Ewa Hedlund, Svenska Europarörelsen

19:30 – 20:30 Mingel