Nominera Årets Europé 2015!

Vill du nominera en kandidat till Årets Europé 2015? Skicka namn och motivering till aretseurope2015@gmail.com senast den 28 februari. Kandidaten ska ” ha en fast anknytning till Sverige och ha bidragit till att främja samarbetet mellan folken i Europa i syfte att stärka fred och frihet, kulturell förståelse och social samhörighet.”

Vem som får priset avgörs  av en jury som år 2015 består av Anders Selnes, Årets Europé 2014 och och chefredaktör för Europaportalen, Annika Levin, kulturkonsult, Ewa Hedlund, ordförande Svenska Europarörelsen, Håkan Jonsson, ordförande Svenska Paneuropaföreningen, Ingmarie Froman, journalist, Kristina Alvendal, vd Airport City, Siw Warstedt, styrelseledamot i SKEN, Svenska Kvinnors Europanätverk, Victor Zetterman, ordförande i Unga Européer och Åke Zettermark, tidigare internationell sekreterare SACO.

Utmärkelsen Årets Europé delas ut i samband med Europadagen i maj.

Läs mer om Årets Europé här.

Årets Europé 1995 – 2014

2014 Anders Selnes
2013 Marika Markovits
2012 inget pris delades ut
2011 Tommas Hammarberg
2010 Margot Wallström
2009 Lütfi Özkök
2008 Elmire af Geijerstam
2007 Anita Gradin
2006 Jasenko Selimovic
2005 Christina Wahrolin
2004 Anna Lindh
2003 inget pris delades ut
2002 Fem i tolv-rörelsen
2001 inget pris delades ut
2000 Lukas Moodysson och Peter Birro
1999 Hédi Fried
1998 Theodor Kallifatides
1997 Carl Bildt
1996 Ulf Lundell och Leif Jansson
1995 Marit Paulsen

Träffpunkt Europa: 20 år i EU – visioner och verklighet

200px-Birgitta_Ohlsson.EU-dagen2011_1c379_6285Kristina-Persson-allvarlig-proträtt-till-webben-150x150

 

 

 

 

2015 är det 20 år sedan Sverige blev medlem i EU. Vilka förhoppningar och farhågor diskuterades inför folkomröstningen 1994 och vad har medlemskapet i praktiken inneburit? Vilka förhoppningar och farhågor finns inför framtiden? 

I samarbete med Svenska Institutet bjuder Svenska Europarörelsen in till en panel-debatt om Sveriges 20-åriga medlemskap.

PROGRAM

Välkomstord av kvällens värd, Annika Rembe, Generaldirektör Svenska Institutet

17.30 – 19.00 Paneldebatt

19.00 – 20.00 Mingel

MEDVERKANDE

Kristina Persson, (s) minister för strategi och framtidsfrågor och en av Sveriges första EU-parlamentariker

Birgitta Ohlsson, (fp) EU-minister 2010-2014

Hans Lindqvist, (c) ordf. EU-kritiska centernätverket, EU-parlamentariker 1995-99

Agneta Stark, ekonom, engagerad debattör inför folkomröstningen 1994

MODERATOR

Anders Selnes, chefredaktör Europaportalen

När: 15 januari, kl. 17:30-19:00 + mingel

Var: Svenska Institutet, Slottsbacken 10, Stockholm

Anmälan till info@svenskaeuroparorelsen.se senast 12 januari 2015

Välkommen till en debatt om 20 år i EU!

”Prata mer EU-politik”

speak up Europe!Det är möjligt att påverka i EU både som medborgare, NGO och politiker, men man måste veta vad man vill påverka och vem man ska rikta sig till. Det är även mer effektivt om man kan hitta lösningar på problem istället för att endast presentera problemen. Påverkansarbete kan ske både via civilsamhället, genom media och social media, via politiker eller EU:s institutioner om det sker på rätt sätt. Det menade deltagarna i seminariet ”Speak up Europe!” där representanter från civilsamhället, politiken, forskningen och allmänheten gav sina synpunkter på möjligheten att delta i och påverka politiken i EU.

Seminariet, som anordnades av Svenska Europarörelsen, tankesmedjan Global Utmaning och Utrikespolitiska Föreningen Stockholm, utfördes på uppdrag av den franska tankesmedjan Notre Europe och var ett led i en följd diskussioner som just nu förs om medborgarnas möjligheter till påverkan i Europa. ”Vi är en pärla i ett pärlhalsband som träs upp i Europa” konstaterade Ewa Hedlund, ordförande i Svenska Europarörelsen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERAHur kan man då delta politiskt som medborgare i Europa? Lisa Dellmuth, lektor i internationella relationer vid Stockholms universitet och forskare vid Stockholm Resilience Center, menade att konventionella metoder till hur man kan påverka inkluderar att rösta – både i nationella val och till Europaparlamentet, delta i politiska kampanjer eller att engagera sig i en civilsamhällesorganisation. Ett annat, mer okonventionellt sätt att delta politiskt i Europa, skulle istället kunna vara att konsumera politiskt och medvetet, till exempel att handla produkter från rättvis handel. Enligt Dellmuth är offentlig opinion en nyckelfråga för EU-integration och öppenheten i EU.

Känner sig Svenskar då som EU-medborgare, undrade moderatorn Jonathan Melanson från Utrikespolitiska Föreningen i Stockholm. Medan Dellmuth underströk att fler och fler faktiskt identifierar sig som EU-medborgare, trodde Julia Jonsson, företagsekonomisk student vid Stockholms universitet som deltog i en konferens genom Horizon EU i Bryssel i somras, att detta skiljer sig mellan medlemsländerna. Det som var gemensamt för konferensdeltagarna var att man ville ha mer transparens och känna att man har mer makt inom EU. Som ett led mot ett mer transparent samhälle är ett av de bästa sätten att påverka genom att prata om EU och EU-politik med vänner, familj och bekanta, inflikade Dellmuth.

Hur kan då civilsamhället påverka i EU? Företrädare från Fairtrade, Naturskyddsföreningen, Stockholms Stadsmission och European Womens Lobby (EWL) delgav åhörarna med några konkreta exempel på hur man som NGO kan påverka Europapolitiken.

Ett sätt är att som Fairtrade samla alla fairtradeorganisationer i Europa. ”Vi blev väldigt många som drev mot samma mål”, sa Magdalena Streiffert, generalsekreterare för Fairtrade i Sverige. Hon menade att man i Bryssel ”blir väldigt väl mottagen som NGO när man kontaktar politiker” och att det finns en reell möjlighet till att påverka så länge man har koll på vad man ska påverka och vem.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA”EU betyder ju inte mindre organisation, utan mer organisation” påpekade Svenne Junker, sakkunnig i EU-frågor på Naturskyddsföreningen. Paraplyet spänns och fler inkluderas i beslutsprocesserna. Därför ingår nationella organisationer nästan alltid i Europeiska paraplyorganisationer. När Naturskyddsföreningen skrev ett öppet brev tillsammans med andra svenska organisationer om ekologiskt jordbruk lyftes detta brev i det gemensamma Europeiska paraplyet och översattes och spreds till de andra organisationerna i Europa. ”Vi får ibland mer värdefull information genom paraplyorganisationer om vad som händer i Sverige” fyllde Victoria Engman-Broadley, EU-samordnare på Stockholms Stadsmission, i med.

Man kan även, som EWL gjorde, samla till ett gemensamt upprop. EWL lade för ett tag sedan fram ett upprop om ett Europa fritt från prostitution, vilket många Europaparlamentariker skrev på. Flera länder har nu diskussioner om att lagstifta om sexköpslagar i stil med den lagstiftning vi har i Sverige. ”Man pratar om den nordiska modellen. Man ser ju ofta oss som ett föredöme”, konstaterade som Elvy Svennerstål på EWL. Alla kampanjer är dock inte lyckade, påpekade hon. Magdalena Streiffert höll med och berättade att Fairtrade gjort en rapport om handelskedjan tillsammans med andra Europeiska organisationer, men när man sedan skulle föreslå åtgärder kunde organisationerna inte komma överens om gemensamma ståndpunkter.

Vad lönar det sig då bäst att jobba på, undrade moderatorn Anne-Margret Wachtmeister från Global Utmaning. Svenne Junker menade att det viktigaste påverkansarbetet är det som görs tidigt. Han påpekade även att ”ett viktigt sätt att påverka i EU är att påverka i Sverige”. Lyckas man få igenom något på nationell nivå kan man sedan ta detta till en europeisk nivå.

Ett annat sätt att påverka är genom traditionell eller social media. Lyckas man få många delningar på Facebook eller Twitter så reagerar politiker, konstaterade Elvy Svennerstål och gav exempel på en kampanj som lyckades få 25 000 delningar och därför fick stor uppmärksamhet.

Hur kan man då påverka i EU som Europaparlamentariker (MEP)? Ewa Hedlund diskuterade detta med den före detta parlamentarikern Göran Färm (s). Färm menade att det första man måste göra som MEP är att försöka hamna i rätt utskott. Väl i utskottet slåss parlamentarikerna sedan om att få bli rapportörer eller skuggrapportör eftersom det är dessa som lotsar fram specifika frågor i parlamentet och sedan presenterar frågorna för Rådet.

OLYMPUS DIGITAL CAMERAAtt vara MEP förutsätter många kompromisser, både med det egna partiet, med partigruppen i Europaparlamentet och med den nationella hållningen, vilket inte alltid är en enkel uppgift. För att få till beslut i Europaparlamentet måste man komma överens om ståndpunkter som är någorlunda okej för alla inblandade, betonade Färm.

Som MEP möts man även av lobbyister som försöker påverka i olika riktningar. ”I början av 90-talet var näringslivet extremt dominerande vad gäller lobbyverksamheten”, konstaterade Färm. Trots att balansen fortfarande är till näringslivets fördel, har NGOs nu större inflytande fortsatte Färm. MEPs har löpande kontakt med expertis när de arbetar med specifika frågor, och tar därför regelbundet hjälp av organisationer som har kunskap i frågorna. Han riktar ett generellt tips till alla som vill påverka MEPs: ”Kom till beslutsfattare med lösningar på problemen”. Kan man komma med konstruktiva förslag så är nog alla beredda på att lyssna, även om man inte har samma politiska åskådning eller uppfattning.

I sin slutreplik kritiserade Färm de nationella regeringarna och parlamenten för att de ofta är tystlåtna när det kommer till EU-politik: ”det borde finnas lite mer mod med att försvara EU-politiken”. Även nationella politiker måste ta ansvar för att man är med i EU och föra in Europeiska frågor i den svenska debatten, menade Färm.

Både EU-medborgare och parlamentariker måste med andra ord prata mer EU-politik om förståelsen för EU och öppenheten ska öka. Inför den kommande valrörelsen ska det bli intressant att se om de svenska partierna kommer att följa Färms uppmaning. Vill man inte vänta på att debatten ska dra igång men vill veta mer om hur man kan påverka i EU, tipsade Mimmi Delsing från Europahuset om en ny utställning som snart kommer att visas på Europahuset.

Se fler bilder från seminariet på vår Facebooksida.

 

SPEAK UP EUROPE!

speak up EuropeTankesmedjan Global Utmaning, Svenska Europarörelsen och Stockholms Utrikespolitiska Förening bjuder tillsammans in till ett seminarium i samarrangemang med den franska tankesmedjan Notre Europe som en del i projektet ”Horizon EU”.

”Horizon EU” syftar till att stärka medborgarnas röster och inflytande i Europa och därmed det europeiska projektet och demokratin. Vilka möjligheter har NGOs att göra sina röster hörda i maktens korridorer i Bryssel? Vilket inflytande har egentligen en svensk europaparlamentariker? Vad innebär vårt europeiska medborgarskap och identifierar vi oss egentligen som européer?

 

Välkommen till ett samtal om vårt Europa!

När: 11 december, kl. 17:30-19:30 + mingel

Var: Europahuset, Regeringsgatan 65, plan 2, Stockholm

Anmälan till info@svenskaeuroparorelsen.se senast 9 december

 

PROGRAM

17:30 – 18:00 Inledande samtal: Hur kan medborgarna påverka utvecklingen i EU?

Lisa Dellmuth, Lektor internationella relationer Stockholms Universitet, Forskare Stockholm Resilience Center, Julia Jonsson, Företagsekonomisk Student vid Stockholms Universitet, Moderator: Jonathan Melanson, Utrikespolitiska Föreningen

18:00 – 18:45 Att påverka EU – som NGO

Svenne Junker, Sakkunnig EU, Naturskyddsföreningen, Magdalena Streijffert, Generalsekreterare, Fairtrade, Elvy Svennerstål, Styrelseledamot, European Womens Lobby (EWL), Victoria Engman-Broadley, EU-samordnare, Stockholms Stadsmission, Moderator: Anne-Margret Wachtmeister, Global Utmaning

18:45 19:30 Att påverka EU – som europaparlamentariker

Göran Färm, f d Europaparlamentariker (s), Moderator: Ewa Hedlund, Svenska Europarörelsen

19:30 – 20:30 Mingel 

 

Aldrig mera krig!

De heta somrarna 1914, 1939 och 1989.

Vad har vi lärt oss av historien? Kan vi, trots de oroligheter, missnöje och misstro som finns, i framtiden undvika krig i Europa? Vilka likheter finns mellan årets sommar och de heta somrarna 1914, 1939 och 1989? Under årets minnesstund och högtidlighållande av stilleståndsdagen, Aldrig mera krig! diskuterades detta.

År 1914 var det inte många som trodde eller befarade att ett krig skulle komma. År 1939 hade krigshotet varit nära många gånger men de flesta trodde på ”fred i vår tid”. År 1989 revs muren i Berlin och taggtråden vid gränsövergången mellan Ungern och Österrike klipptes som ett reellt bevis på att ”järnridån” mellan öst och väst i Europa nu var på väg att falla. En framtid för ett enat Europa syntes bli förverkligat.

För tredje året i följd anordnade de fyra europaorienterade föreningarna Svenska Europarörelsen, Svenska Paneuropaföreningen, Svenska Kvinnors EuropaNätverk och Unga Européer gemensamt en minnesstund på stilleståndsdagen den 11 november. I år skedde detta i samarbete med Kulturhuset i Stockholm med drygt 200 andäktigt och intresserat lyssnande deltagare i publiken och ett tiotal engagerande medverkande på scenen.

14FRED 009

Efter att Ewa Hedlund, ordförande i Svenska Europarörelsen och kvällens moderator, samt Mats Åberg, Svenska Paneuropaföreningen, hälsat välkomna och presenterat kvällens program inleddes denna med ett tal av utrikesminister Margot Wallström. I detta betonade hon de stora skillnader som finns i dagens krig och krigföring mot det som fanns förr. I jämförelse med traditionella krig med unga, militärklädda män på slagfälten, är dagens krig oftast inbördeskrig som drabbar alla i samhället och som inkluderar både militär och civila. Särskilt kvinnor har kommit att drabbas hårt som offer för brutala våldtäkter och misshandel. ”Moderna krig placerar kvinnor och barn på frontlinjen” sade Wallström. Mot denna bakgrund menade hon att en feministisk och smartare utrikespolitik med ökad kompetens och inlevelse hos alla i samhället behövs. Hon uttryckte också en stor förtröstan för EUs möjligheter att som tung aktör i världspolitiken ta sig an problemen.

14FRED 01414FRED 012Ambassadörerna från Storbritannien respektive Tyskland, H.E. Paul Johnston och H.E. Michael Bock belyste de insatser som görs i deras respektive länder för att klarlägga skäl och orsaker till de bägge krigsutbrotten och vad man kan göra för att förstå och förhindra oroshärdar att utvecklas till krig och väpnade konflikter.  Den brittiske ambassadören underströk att vi i EU går en lång och kall höst till mötes, men att vår gemensamma historia samtidigt verkar för ett samhälle med frihet och fred. Den tyske ambassadören uppmanade samtliga att titta på den utställning som tyska ambassaden lånat ut inför kvällen; ”Rememberence and Commemoration. First World War-Second World War- Fall of the Berlin Wall” som speglar den realism och ödmjukhet som Tyskland i dag visar sitt närförflutna.

14FRED 016Genom Hedda Krausz Sjögren och Jonas Jarl dramatisering av ett antal scener av Svetlana Aleksijevitjs dokumentärroman Kriget har inget kvinnligt ansikte fick vi sedan ta del av erfarenheter och känslor från kvinnor i den Röda Armén. Dessa kvinnor stred tillsammans med de manliga soldaterna, men efter kriget kände de sig bortglömda. Hedda Krausz Sjögren tillsammans med Lena Carlsson och Monica Wedin gav genom sina framföranden av texterna en skarp kontur till denna ofta bortglömda och negligerade del av krigsföringen.

unnamedHédi Fried, 90 år i år, delgav publiken ’förintelsens andedräkt’ då hon berättade om livet som ung judisk flicka i Europas mitt. Fried fick byta land flera gånger, var tvungen att lära nya språk för att få gå i skolan, blev uppjagad av gendarmer mitt i natten, transporteras i eländigt utrustade tågvagnar flera dagar i sträck för att sedan anlända till koncentrationslägret där modern och småsyskonen direkt gasades ihjäl medan hon och en syster lyckades överleva. Små steg utlöste till slut en katastrof. Fried underströk att det är svårt att förstå och inse sanningar som är hemska: ¨Vi gjorde det inte då, och jag förstår om andra har svårt göra det ännu idag”.

 

 

Henrik Berggren, historiker och journalist, berät2014-11-11 19.53.21 HDRtade om hur nationalismen växte fram i symbios med internationalism. Samtidigt som en internationell rörelse bland arbetarklassen med esperanto och ideal om frihet, jämlikhet och broderskap utformades, stärktes de nationalistiska strömmarna som sedan utlöste första världskriget. Det fanns en tro på att ett krig var nödvändigt för att få den verkliga kartan att stämma med den geopolitiska kartan och när kriget år 1914 bröt ut sågs det av många som en befrielse.

2014-11-11 20.11.08 HDRMed hjälp av Walburga von Habsburg Douglas och Håkan Jonsson, representanter för Svenska Paneuropaföreningen, förflyttades publiken sedan till augusti 1989 och klippningen av taggtråd vid den dåvarande gränsövergången mellan Ungern och Österrike, den så kallade europeiska picknicken. von Habsburg Douglas som var med både 1989 och under den minneshögtiden i augusti i år, såg den europeiska picknicken som en stor lättnad för bl.a. Ungern som med ny rörelsefrihet kunde gå en ny framtid till mötes. ”Jag skulle gärna se att det blev fler picknickar på andra gränser”, sade von Habsburg Douglas som påpekade att det är viktigt att EU avlägsnat gränserna internt.

Kvällen bjöd på många tankfulla kommentarer och funderingar. Låt oss hoppas att historien lever kvar i våra minnen och medverkar till att framtiden blir mer fredlig.