”Tiggeri väcker emotioner”

”Varför väcker tigger ilska?” Café Europa den 8 oktober på Ekoteket, Kulturhuset  IMG_0668 (2)

Aaron Israelson, tidigare chefredaktör för Faktum, numera gatutidningsentreprenör i Rumänien och medförfattare till boken ”Vi kallar dem tiggare”, menade att det är en ilska för att man ser fattigdom och en ilska mot det som ligger till grund för fattigdomen; förtrycket mot romerna.

Men det är inte bara det. Tiggeri väcker våra emotioner, det är svårt att bara gå förbi och blunda för det man ser.

– Det dåliga samvetet är nog ett av de bärande argumenten. Det blir jobbigt att hantera, konstaterade Isrealson. Välfärdssamhället innebär att vi är vana vid att staten ska ta hand om alla, fortsatte han. Detta faktum är upplandat med en sekellång antizigansim: den klassiska främlingen vi lär oss att avsky. Den är djupt rotad.

Alexandra Pascalidou, författare och journalist och Årets Europé 2015, underströk att människor nu ställer upp unisont för initiativ för flyktingar, men att det inte finns någon plats för romer i den diskussionen. Vad krävs för att vi ska mobilisera oss för dem som är här? Vad ska vi göra för att den varma omfamningen även ska inkludera romer? frågade Pascalidou retoriskt.

Jämfört med andra länder är Sverige ändå ganska tolerant, påpekade Isrealson och underströk att vi inte har ett medielandskap som hetsar och driver kampanjer som i andra länder.

Vad kan vi då göra? Vad är svaret? Ska man då ge eller inte ge pengar? undrade Pascalidou.

– Det är en svår fråga, menade Isrealson. Jag kan inte svara vad andra ska göra. Jag ger sällan, det är svårt att välja vem jag ska ge till. Men det har blivit svårare att inte ge för jag har sett hur de som varit borta och tiggt har fått det bättre. Det har resulterat i att de kunnat bygga hus och att barnen kan gå i skolan. De som tigger lever anständigt och de investerar i sin framtid.

Det självklara svaret, enligt Isrealson, är att man erbjuder barnomsorg i Sverige för att få bort barnen från gatan och ge dem en utbildning. För föräldrarna gäller det istället sysselsättning så att de inte tvingas tigga. Han föreslog även att man skulle kunna jobba mer med delaktighet och låta romer vara huvudaktörerna.

– Vi måste mobilisera oss ännu mer, konstaterade Isrealson. Barn som flyr krig och fattigdom har samma drömmar: de vill gå i skolan och få en utbildning.

– Jag rannsakar också mina fördomar som jag är marinerad i, underströk Pascalidou. Jag kulle vilja se en paneuropeisk haverikommission som verkligen tar tag i det här, avslutade hon.

Café Europa: Varför väcker tiggeri ilska?

De flesta som passerar en utsträckt hand med en pappersmugg visar empati och gör vad de kan för att hjälpa. Men en del blir provocerade och reagerar med ilska. Vad är det som triggar igång ilskan? Vad är det som är så provocerande med människor som tigger? Och hur ser diskussionen i Sverige ut om man jämför med andra länder i Europa?

Årets Europé 2015, Alexandra Pascalidou, författare och journalist samtalar med Aaron Israelson, tidigare chefredaktör Faktum, numera gatutidningsentreprenör i Rumänien och medförfattare till boken ”Vi kallar dem tiggare”.

Café Europa är en samtalsserie som arrangeras av Svenska Europarörelsen och Utrikespolitiska föreningen Stockholm i samarbete med Kulturhuset Stadsteatern. Café Europa är ett forum för samtal och dialog där de kulturella aspekterna av europeiskt samarbete lyfts fram och där publiken tar aktiv del i dialogen.

När: Torsdag 8 oktober 2015 17.30 – 19.00

Var: Café Europa på Ekoteket –  fri entré

Hashtaggen är #cafeeuropa

Läs mer på Kulturhusets hemsida.

Alexandra Pascalidou Årets Europé 2015

Alexandra Pascalidou

Alexandra Pascalidou, författare, programledare och journalist, har utsetts till Årets Europé 2015 för att hon har vidgat vårt perspektiv av Europa. Utmärkelsen överlämnas av Thomas Hammarberg, ordförande i kommissionen mot antiziganism, på Kulturhuset den 7 maj.

Alexandra Pascalidou har med sin breda erfarenhet av flera europeiska kulturer alltid understrukit vikten av att alla människor har lika värde, oavsett var de är födda. Hennes motto är att ett mångkulturellt Europa är en tillgång, inte ett hot.

Motiveringen till att Svenska Europarörelsen tilldelar Alexandra Pascalidou utmärkelsen Årets Europé 2015 lyder:

”Alexandra Pascalidou har med engagemang och berättarglädje vidgat vårt perspektiv av Europa. I sina böcker, krönikor och program har hon beskrivit Europa och europeisk vardag på ett sätt som berör många svenskar. Med sitt starka patos understryker Alexandra Pascalidou att ett Europa, där alla människor har lika värde, är en tillgång och något värt att kämpa för.”

”Det är en ära att bli utsedd till Årets Europé. En ännu större ära att utses just i år, just den dagen då freden vann och mörkret kapitulerade”, säger Alexandra Pascalidou.

Utmärkelsen Årets Europé 2015 delas ut den 7 maj 2015 klockan 14.00 i Foajé 3 på Kulturhuset. Ceremonin ingår i Fredsdagen, som uppmärksammas på Kulturhuset hela eftermiddagen.

BAKGRUND

Utmärkelsen Årets Europé tilldelas en person som ”har bidragit till att främja samarbetet mellan folken i Europa i syfte att stärka fred och frihet, kulturell förståelse och social samhörighet.”

Vem som får priset avgörs efter ett öppet nomineringsförfarande av en jury som i år bestått av Ewa Hedlund, ordförande Svenska Europarörelsen, Annika Levin, kulturkonsult, Håkan Jonsson, ordförande Svenska Paneuropaföreningen, Ingmarie Froman, journalist, Kristina Alvendal, Senior Advisor Fastighetsutveckling, Anders Selnes, Årets Europé 2014 och chefredaktör för Europaportalen, Siw Warstedt, styrelseledamot i SKEN, Svenska Kvinnors Europanätverk, Åke Zettermark, tidigare internationell sekreterare SACO och Victor Zetterman, förbundsordförande Unga Européer.

Tidigare pristagare

2014 Anders Selnes

2013 Marika Markovits

2012 inget pris delades ut

2011 Thomas Hammarberg

2010 Margot Wallström

2009 Lütfi Özkök

2008 Elmire af Geijerstam

2007 Anita Gradin

2006 Jasenko Selimovic

2005 Christina Wahrolin

2004 Anna Lindh

2003 inget pris delades ut

2002 Fem i tolv-rörelsen

2001 inget pris delades ut

2000 Lukas Moodysson och Peter Birro

1999 Hédi Fried

1998 Theodor Kallifatides

1997 Carl Bildt

1996 Ulf Lundell och Leif Jansson

1995 Marit Paulsen