Språket nyckel till integrering i både Sverige och Tyskland

Vikten av att kunna språket betonades när frågan om hur skolan i Sverige och Tyskland tar om hand nyanlända barn och ungdomar diskuterades på Café Europa. I panelen ingick rektorer och forskare från de båda länderna för att jämföra och lära av varandras erfarenheter.

Rolf Harms, rektor för Heisenberg-gymnasiet i Hamburg, betonade att skolan i Tyskland är ett ansvar för delstaterna. Till skillnad mot Sverige finns inget nationellt regelverk och han kunde således enbart tala Hamburgs skolsystem.

Alla som bor i Hamburg har skolplikt och eleverna ska i princip placeras från första dagen. Hans skola är det första gymnasiet i Hamburg som har inrättat internationella förberedelseklasser för nyanlända flyktingar.

– I våra klasser har vi fokuserat mycket på tyska språket. Man läser intensivt 20 timmar i veckan i mindre klasser. Sedan slussas eleverna ut i ordinarie klasser, berättade Rolf Harms.

Nora Von Dewitz, forskare från Mercator-Institutet för främjande av språk och tyska som andraspråk i Tyskland, höll förstås med om betydelsen av att lära sig det nya språket. Men hon betonade hur viktigt det är att de nyanlända eleverna så snabbt som möjligt kommer in i ordinarie klasser och umgås med de inhemska kamraterna.

– Det är viktigt att de får möjlighet att också visa upp sina kompetenser, sade hon.

Mats Wennerholm, undervisningsråd på Skolverket, betonade att integreringen av de nyanlända eleverna är allas ansvar, inte bara en fråga för specialister.

– Vi ser att fler och fler lärare engagerar sig i hur det ska undervisa för att alla ska förstå och hänga med. Viktigt är också att de nyanlända får utrymme att tala sitt eget språk. Det kreativa processerna blir fantastiska, sade han.

Henrik Ljungqvist, rektor för Ronnaskolan i Södertälje, sade att problemet inte är eleverna utan skolsystemet. På Ronnaskolan har praktiskt taget alla elever invandrarbakgrund. Det fria skolvalet gör att man väljer skola där ens landsmän går.

– Det är skolsegregationen som gör det vårt för våra elever att lära sig svenska. Vi har elever från 23 länder och utmaningen är att lära dem svenska och samtidigt ta tillvara deras egna resurser. Många har svårt att uttrycka sig, sade han.

Det fria skolvalet skiljer Sverige från Tyskland. Rolf Harms menade att det är svårt att överföra till Hamburg.

– Inga tyska föräldrar skulle välja en skola med stor andel invandrare, sade han.

Panelen var överens om att lärarutbildningen är viktig för integrationen.

– Alla ska vara förberedda för elever som inte har tyska som modersmål, framhöll Nora Von Dewitz. Rolf Harms lade till att invandrarna själva väljer läraryrket. Det kan få stor betydelse på lång sikt.

Det tyska lärlingssystemet diskuterades också. Erfarenheterna är goda, enligt Rolf Harms. Han berättade att yrkeselever över 16 år är i skolan tre dagar och ute på företag två dagar. I bästa fall leder det även till att de får jobb där de har praktiserat.

Panelen var överens om att det är viktigt att lära av varandra och kanske blir det ett fortsatt erfarenhetsutbyte.

Mats Wennerholm ville tona ner talet om att flyktingarna har skapat en stor kris för skolan.

– Jag tycker inte att vi befinner oss i en kris. Om de nyanlända fördelades jämnare skulle det bara bli en till två elever per klass. Vi har en fördelningskris. Det är den största utmaningen, framhöll han.

Café Europa är en samtalsserie som Svenska Europarörelsen arrangerar i samarbete med Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.

Medarrangör var denna gång även Goethe-Institutet och moderator Valle Wigers, pressråd vid Tyska ambassaden.

Tommy Svensson

 

Café Europa 30 mars om integration i skolan: ”Wir schaffen das- fixar vi det?”

Credits: Ann-Sofi Rosenkvist/imagebank.sweden.se
Credits: Ann-Sofi Rosenkvist/imagebank.sweden.se

Välkomna till ett samtal om hur nyanlända barn och ungdomar integreras i det svenska respektive tyska skolsystemet. Vad kan vi lära av varandra?

Sverige och Tyskland är de länder i Europeiska Unionen som tagit emot flest flyktingar förra året. Samtalet den 30 mars handlar därför om de utmaningar vi står inför när det gäller integration, vilka likheter och skillnader det finns mellan Tyskland och Sverige och vilka lärdomar vi kan dra från varandra.

Samtalet börjar 18.00 och slutar 19.30. Vi håller till i Ekoteket, vån 2, på Kulturhuset Stadsteatern. Ingen anmälan krävs, fri entré!

Deltagare:
Henrik Ljungqvist, rektor för Ronnaskolan i Södertälje. Ronnaskolan tar emot ungefär 100 nyanlända ungdomar per skolår och har runt 800 elever.
Rolf Harms, rektor för Heisenberg gymnasiet i Hamburg med 750 elever. Det är det första gymnasiet i Hamburg som har inrättat internationella förberedelseklasser för nyanlända flyktingar.
Nora Von Dewitz från Mercator-Institutet för främjande av språk och tyska som andraspråk i Tyskland berättar om regler och lagar som gäller i det tyska skolsystemet.

Språk: svenska och tyska (tolkning från tyska). För frågor kontakta gärna: carolina.novoa@stockholm.goethe.org

Café Europa är en samtalsserie som Svenska Europarörelsen arrangerar i samarbete med Kulturhuset. Samtalet den 30 mars arrangeras av Goethe-Institut Schweden, Svenska Europarörelsen och Kulturhuset Stockholm.

”Vi måste se flyktingarna som individer, inte bara som grupp”

Skärmklipp 2016-02-08 21.35.48

– Vi behöver hjälp och stöd för att lära oss hur det fungerar här i Sverige.

Det sade Hassan Husseini, som kom ung och ensam till Sverige för fyra år sedan, på säsongens första Café Europa på kulturhuset. Intresset var stort och möteslokalen Ekoteket var fylld till sista plats.

Temat var ensamkommande barn och unga. Medverkande gjorde även Lena Karlsson från Skyddsvärnet samt Sara Karlsson, riksdagsledamot (S). Samtalsledare var Jakob Andersson, pressansvarig på Rädda barnen.

Hassan Husseini berättade om sin flykt först från Afghanistan till Iran med sin familj och därefter begav han sig själv till Europa och Sverige.

– Det var en resa som bara tar några timmar för en vanlig resenär, men för mig tog den många månader. Det var svårt och jag var väldigt trött när jag kom fram.

Han visste nästan ingenting om Sverige och om hur vårt samhälle fungerar. Så är det för nästan alla som kommer hit. Och det är svårt att få kontakt med svenskar.

– Det blir ännu jobbigare att vänta på besked om man inte vet hur processen fungerar och hur det går till här i Sverige, säger han. Tyvärr var hans erfarenhet av den Gode man han tilldelades inte särskilt god.

– Han somnade vid vårt första möte och sedan sågs vi knappt.

Lena Karlsson, enhetschef på Skyddsvärnet, en non-profit organisation med omfattande verksamhet bland flyktingar, betonade hur viktigt det är att de till de ensamkommande som individer och inte bara som en grupp. Men det har blivit svårare när det kommit så många.

Hon efterlyste informationsmaterial och handledning om hur man ska gå till väga i arbetet med ensamkommande, bland annat för att få en diskussion om värderingar och lära dem om vad som gäller i Sverige. Till exempel när det gäller jämställdhet.

– Vi har tagit fram ett eget material och andra gör det också, men det borde vara en statlig angelägenhet, sade hon.

Sara Karlsson, som inte bara sitter i riksdagen utan också för tillfället arbetar deltid med flyktingfrågor på socialkontoret i Eskilstuna, sade att det stora problemet är bristen på resurser, bland annat Gode män.

– Det är inte konstigt at det blir oroligt och bråk på flyktingförläggningar när väntetiderna är så långa och många får tränga ihop sig i sovsalar och annat boende som inte är särskilt bra, sade hon.

Även om problemen nu är i fokus, inte minst i media, finns det mänga positiva tecken också, ansåg hon.

– Det finns också en glädjande solidaritet och många frivilliga och organisationer gör fantastiska insatser, betonade hon.

Hassan Husseini är ett av många exempel på att det går bra för många ensamkommande. Han har lärt sig svenska, läst på gymnasiet, har fått arbete på Skyddsvärnet och egen lägenhet.

Tommy Svensson

Café Europa är en samtalsserie som Svenska Europarörelsen arrangerar i samarbete med Kulturhuset och Utrikespolitiska föreningen.

Café Europa: Unga och ensamma på flykt

Skärmklipp 2016-01-23 14.52.59Foto: Kulturhuset

30 000 barn och ungdomar kom till Sverige förra året – ensamma och på flykt. Hur tar vi emot dem? Hur tar vi tillvara på deras erfarenheter och vilja att komma in i det svenska samhället? Hur hanterar vi konflikter mellan olika synsätt och värderingar som kan uppstå? Och vad säger de själva om hur det är att komma till Sverige?

På säsongens första Café Europa diskuterar vi dessa frågor med bland andra Abdul God Bahdon, ensamkommande från Somalia, Lena Karlsson och Anna Arvidsson vid Skyddsvärnet samt Sara Karlsson, riksdagsledamot (S) som även arbetar med ensamkommande barn.

Samtalet börjar 18.00 och håller till i Ekoteket, vån 2, på Kulturhuset Stadsteatern. Fri entré!

Café Europa är en samtalsserie som arrangeras i samarbete med Kulturhuset och Utrikespolitiska föreningen Stockholm.

Föreningen Skyddsvärnet har en omfattande verksamhet för att hjälpa ensamkommande att etablera sig i det svenska samhället.

Läs mer på Kulturhusets hemsida.

Bryr sig generation Y om Europa?

IMG_0366– Jag kallar dem Homo zappies, en generation som zappar mellan olika identiteter.

Det sade framtidsforskaren Thomas Fürth vid Café Europas samtal på Kulturhuset i Stockholm om den unga generation som har växt upp med globalisering och internet som självklara delar av sina liv. Forskare definierar dem mellan 15 och 35 år som Generation Y.

Deltog gjorde även Gina Drawi, aktuell i TV-programmet ”Edit:Dirawi”, och samtalsledare var Henrik Torehammar, journalist på Aftonbladet.

En stor del av diskussionen handlade om hur Generation Y förhåller sig till Europa och det samarbete som byggts upp efter andra världskriget? Vilka faktorer påverkar synen på en europeisk gemenskap? Kan Generation Y bli den första som identifierar sig som européer?

Gina Dirawi tvivlade på det, åtminstone för egen del.

– Den enda gång jag känner mig som europé är när jag är i USA. Då är jag stolt över den europeiska kulturen. Annars bryr jag mig inte, sade hon.

Gina Dirawi berättade hur hon med muslimska föräldrar från Palestina och uppvuxen i Sundsvall fått kämpa sig fram till en egen identitet. Hon har upplevt både rasism och religiöst tryck.

– Jag vill inte bli den tredje generation i min släkt som lever i sorg. Jag hatar nationalism och gränser. Jag vill ha kul och göra min grej.

Enligt Thomas Fürth kännetecknas huvuddelen av Generation Y av att man värderar ”den lilla världen”, familj, vänner, arbete, högt.

– Det beror på bristande framtidstro, förklarade han. De stora problemen upplever de att de ändå inte kan påverka.

Han sade också att det inte går att engagera dagens unga för Europasamarbetet med att tala om det som ett fredsprojekt mellan Tyskland och Frankrike.

– Det som uppnåtts, euron, freden och fri rörlighet, tas för givet, även om de öppna gränserna nu stängs igen, sade han. Man måste tala om det som berör ungdomar och om framtiden.

– Tänk om EU sade ifrån på skarpen mot Putin om homosexuellas rättigheter, sade Henrik Torhammar.

– Då ställer jag upp, svarade Gina Dirawi.

Tommy Svensson

Café Europa är en samtalsserie som arrangeras av Svenska Europarörelsen och Utrikespolitiska föreningen Stockholm i samarbete med Kulturhuset Stadsteatern.

Café Europa är ett forum för samtal och dialog där de kulturella aspekterna av europeiskt samarbete lyfts fram och där publiken tar aktiv del i dialogen.