Träffpunkt Europa: Konsten att vara invandrare – om invandring och integration

bild TE 9 oktAtt flytta till ett annat land innebär en dramatisk förändring. Nytt språk. Ny kultur. Nytt arbete. Nya vänner. Nya seder och bruk. Vissa kommer snabbt in i gemenskapen i det nya landet, för andra kan det ta längre tid. I Sverige och resten av Europa talas det om vikten av integration. Men vad menar vi med integration? Hur går integrationen till? Vilka verktyg har man i olika länder? Hur nödvändig är integrationen för att vi ska kunna leva i ett samhälle där vi respekterar olika kulturer och identiteter?

Välkommen till Träffpunkt Europa där vi diskuterar integration i ett mångkulturellt samhälle.

Medverkar gör Andrzej Olkiewicz, författare till den uppmärksammade boken ”Konsten att vara invandrare” som fokuserar på vad invandrarna själva kan göra för att integreras och bli en del av det nya samhället, David Isaksson, författare och VD för Global Reporting, som deltagit i flera integrationsprojekt, bl a ”Vägen in, röster om integration och jämställdhet”, och Sam Yildirim, utvecklingsledare för integration och mångfald på Länsstyrelsen i Stockholms län, som bland annat tagit initiativ till SFX-utbildningarna (kurser i yrkessvenska för utrikes födda) och till arbetsmarknadsmässan Bazaren.

Diskussionen leds av Ewa Hedlund, journalist och Europarörelsens ordförande.

Tid: 9 oktober 2014 kl 18.00 19:30

Plats: Europahuset, Regeringsgatan 65, plan 2, Stockholm

Entréavgift: Träffpunkt Europa är kostnadsfritt för Europarörelsens medlemmar. 50 kr för icke medlemmar. Vi tar inte kort utan enbart kontanter.

Seminariet avslutas med mingel.

Anmälan till info@svenskaeuroparorelsen.se senast 6 oktober.

Europahusets entré stängs kl 18.00, så kom i tid!

EUROPASAMARBETETS UTMANINGAR – VAD VILL POLITIKERNA?

politikeråtfrågning

Vilka frågor vill partierna prioritera och driva på EU-nivå den kommande mandatperioden? Vilka är de stora utmaningarna i Europasamarbetet och hur ska Europa komma på ekonomiska fötter igen? Vilken väg vill partierna ta i de stora europeiska framtidsfrågorna som asyl- och migrationspolitiken, klimatfrågan, energipolitiken, brottsbekämpning och EU:s gemensamma utrikespolitik?

Mer än hälften av de lagstiftande beslut som fattas i riksdagen och kommunfullmäktige har sitt ursprung i Bryssel. Välkommen till utfrågningen av politiker där vi synliggör partiernas inställning till Europasamarbetet och deras ståndpunkt i aktuella sakfrågor.

Medverkande:

Bodil Ceballos (mp) Europaparlamentariker och ledamot av säkerhets- och försvarsutskottet.

Gustav Blix (m) riksdagsledamot och ledamot i EU-nämnden.

Marie Granlund (s) riksdagsledamot och vice ordförande i EU-nämnden.

Oscar Wåglund (fp) statssekreterare hos EU-minister Birgitta Ohlsson.

Utfrågningen leds av Ewa Hedlund, journalist och Europarörelsens styrelseordförande och Håkan Jonsson, konsult och Paneuropas styrelseordförande.

Tid: 18.00 – 19.30, 11 september 2014

Plats: Europahuset, Regeringsgatan 65, plan 2, Stockholm

Seminariet är kostnadsfritt och avslutas med mingel.

Anmälan till europavannerna@gmail.comsenast 8 september.

Europahusets entré stängs kl 18.00, så kom i tid!

Seminariet arrangeras av Svenska Europarörelsen och Svenska Paneuropaföreningen.

 

Gå 2 betala för 1 på Decamerone i HågelbyParken

Romeo&Julia körenSvenska Europarörelsens medlemmar har nu möjlighet att gå två till priset av en på Romeo&Julia körens Decamerone i HågelbyParken den 24, 30 och 31 augusti. Inbjudan är en fortsättning på Europarörelsens satsning på europeisk kultur i samarbete med Romeo&Julia körens Vänförening.

Decamerone är ett klassiskt mästerverk av Boccaccio, här redigerat av Benoît Malmberg. Romeo&Julia kören bjuder på spektakulär musik, dramatik, koreografi och kostym och lovar på överraskningar.

Läs mer om föreställningen och köp biljetter här.

När: kl 16-18 den 24, 30 och 31 augusti

Var: HågelbyParken

Pris: 250 kr/2 personer, 125 kr för barn. Ange att ni är medlemmar i Europarörelsen och inbjudna av körens Vänförening.

Välkomna!

 

Hotet mot demokratin i Europa

 

Nu2014-05-21 18.30.31, en vecka efter Europaparlamentsvalet, kan vi konstatera att de populistiska vindarna i Europa har smugit sig in i politiken och Europaparlamentet. Dessa krafter och förutsättningarna för extrema och populistiska partier att påverka Europapolitiken diskuterades på Svenska Europarörelsens och Utrikespolitiska Föreningen Stockholms seminarium ”Hotet mot demokratin i Europa” den 21 maj.

Medverkade gjorde Andreas Johansson Heinö, statsvetare vid Göteborgs universitet och författare till rapporten ”Vinner populisterna Europaparlamentsvalet?”, Anna-Lena Lodenius, medförfattare till boken ”Krutdurk Europa”, och Måns Wadensjö, medförfattare till boken ”Det mörka Europa”.

– Hotet finns där makten finns, konstaterade Wadensjö i början av seminariet. Han menade att det läggs mest fokus på de rörelser som öppet hotar demokratin istället för de som egentligen är farligare och indirekt hotar demokratin, såsom Fidesz i Ungern.

– Ofta glömmer man de mer friserade främlingsfientliga makterna, fyllde Lodenius i med.

Det har varit en framgång av populistiska partier, men det är inte partierna i sig som är farliga, påpekade Johansson Heinö. Partierna är endast symptom på den växande klyftan mellan den politiska eliten och Europas befolkning. Det folkliga missnöjet är ett demokratiproblem, men det finns en bristande insikt i vad missnöjet egentligen är ett symptom för, menade Johansson Heinö.

Paneldeltagarna instämde alla i att den nutida politiken är väldigt likriktig, vilket innebär att de som är missnöjda med den förda politiken bara har populistiska partier att vända sig till.

En fråga som diskuterades under seminariet var de populistiska partiernas möjligheter till samarbete i Europaparlamentet. I tidigare val har partierna inte lyckats bilda en gemensam partigrupp men franska Nationella Frontens partiledare Marine Le Pen har i vårens valrörelse gått ut med detta som ett tydligt mål.

Får Marine Le Pen ihop en grupp kommer Ukip få problem, kommenterade Lodenius. Ukips partigrupp skulle i så fall kunna få ett land för litet, men än så länge väntar fortfarande långa förhandlingar innan grupperna till fullo är utkristalliserade. Klart är att EU-skeptiska partier ökat sina mandat, vilket medför att vänstern och högern kommer att tvingas samarbeta mer vilket i sin tur, som Johansson Heinö påpekade, gynnar populisterna. Dessa, ofta små partier, använder Europaparlamentet som en plattform för inrikespolitik, fortsatte Johansson Heinö.

Frågan är, som Europarörelsens vice ordförande Håkan Forsberg frågade paneldeltagarna, om de populistiska strömmarna egentligen inte är mer ett hot mot EU-tanken än mot demokratin i Europa.

Lodenius höll med om detta och konstaterade att ”EU som institution är inte så genomskinlig. Det är ett problem med hur EU fungerar – institutionen uppfattas inte som speciellt demokratisk. Kanske behöver man bättre kommunicera vad EU gör bra.”

Just kommuniceringen av vad som händer i EU togs upp från flera olika synvinklar under seminariet. En återkommande fråga var den bristfälliga mediebevakningen av Europaparlamentsvalet och av EU i stort.

– Det finns ingen kontinuerlig EU-bevakning, vilket står i vägen för en vettig granskning, sa Johansson Heinö.

Enligt honom vill partierna inte prata om EU, vilket leder till att det blir en ond cirkel där varken partierna eller medierna tar ansvar för den dåliga rapporteringen. Medierna måste bli bättre på sin mediebevakning av EU, samtidigt som ”det är ledsamt att se att så många av partierna blir så populistiska i EU-valrörelsen”, konstaterade han.

Wadensjö underströk att populistiska sidor och osakliga argument lockats fram i valrörelsen, samtidigt som acceptansen för att EU är med och formar vår politik är större nu än någonsin tidigare. Detta gör opinionen svårtolkad. Det är en ökad acceptans till EU, men en majoritet tycker att EU är på väg åt fel håll. Samtidigt, påpekade Johansson Heinö, så tycker de flesta att man ska ha en gemensam EU-politik i många enskilda frågor.

Denna ambivalens speglar sig även i valresultatet. Vad den ökade närvaron av EU-skeptiska och högerextrema partier i Europaparlamentet kommer att få för konsekvenser för demokratin i Europa och för EU återstår dock att se.

Se fler bilder från seminariet på vår Facebook-sida.

Vad har EU gjort för Sverige – och vad har Sverige gjort för EU?

 

På TRÄFFPU2014-05-15 18.10.37NKT EUROPA den 15 maj 2014 berättade Stefan Fölster, nationalekonom, chef för Reforminstitutet och adjungerad professor vid KTH, om sin och Fredrik Erixons bok Vad har EU gjort för Sverige (med stora bokstäver) – och vad har Sverige gjort för EU? (i litet mindre bokstäver och annan färg). Det är nog också så som Stefan Fölster medgav att det är lättare att göra en utvärdering av vad EU gjort för vårt land än det är att slå fast vad Sverige bidragit med eller gjort för EU. Val av stilstorlek och rot var ingen tillfällighet. De resultat som Stefan Fölster och Fredrik Erixon presenterat i sin bok bygger på en jämförelse med den studie avseende samhällsekonomiska konsekvenser som presenterades inför folkomröstningen 1994. Andra studier vid den tiden sökte analysera konsekvenser för välfärden, jämställdheten och utrikespolitiken; en jämförelse med resultaten från dessa studier tas inte upp boken även om Stefan Fölster i sin presentation under kvällen snuddade vid till exempel utvecklingen av den sociala välfärden och jämställdheten mellan kvinnor och män.

En slutsats som författarna drar är att konsekvensutredningen, som dåvarande finansminister Anne Wibble tillsatte år 1993, i stor utsträckning träffat rätt i sina förutsägelser. Dock kunde Stefan Fölster poängtera att den befarade ökningen i dödlighet till följd av alkoholskador inte inträffat trots att prognosen avseende en ökad alkoholkonsumtion slagit in. Reallöneökningen har blivit större än vad man trodde skulle bli fallet och livsmedelspriserna har sjunkit. Lönespridningen i arbetar- och tjänstemannaled har heller inte ökat på det sätt som man pratade om skulle bli en följd av ett medlemskap i EG/EU. Ett resultat i övrigt som Stefan Fölster gärna framhåller är att medlemsavgiften för svensk del blivit betydligt mycket mindre än vad konsekvensutredningen beräknade.

Efter Stefan Fölsters inledning blev det en livlig frågestund. Det kom frågor om metodval och frågor kring konsekvenser av EU-medlemskap gentemot följder av andra trender och utvecklingstendenser men också om de mer allmänna funderingar som funnits inför medlemskapet avseende Sveriges inflytande och de farhågor som då fanns på Nej-sidan avseende en förlorad handlingsfrihet, ett förlorat oberoende och en minskad insyn men som kontrades på Ja-sidan med en tilltro på ökat inflytande i samhällsutvecklingen med ett medlemskap. Detta är frågor som bland annat diskuteras i den bok som Anders Elgemyr och Ewa Hedlund skrev i mitten av 90-talet med titeln JA eller NEJ till EU.

Kvällen inleddes före Stefan Fölsters presentation med ett YouTube-avsnitt kallat ”What has Europe ever done for you?”. Efter presentationen avslutades kvällen med vittnesmål om att det finns stora och viktiga områden där Sverige gjort viktiga insatser och som säkert kommer att framhållas i framtiden, såsom en ökad öppenhet och insyn i beslut och beslutsprocesser liksom Sveriges engagemang för frirörlighet och utvidgning av EU – the big bang år 2004 då tio nya stater upptogs i medlemskretsen.

Vid tangenterna en under träffpunktskvällen vilt kraxande och pipande samtalsledare till följd av ’tappad röst’ som tackar för rikt och livligt deltagande från engagerad talare och intresserad publik.

Margit Wallstén

 

Se fler bilder från seminariet på vår Facebook-sida.