Nyheter

Nyheter

Europarörelsen har ny styrelse

Föreningen hade årsmöte den 15 mars. Då valdes en ny styrelse med Ingemar Färm som ordförande. Till ordinarie ledamöter valdes Bo Andersson, Ewa Hedlund, Kenneth Abrahamsson, och Anna Karin Florén. Till suppleanter valdes André Anwar och Safa Gürsoy.

Seminarieverksamheten är kärnan i Europarörelsens aktiviteter. Syftet är att spegla förändringar i Europa när det gäller kultur, bildning, medier, demokrati och sociala frågor och ekonomi. Den avgående styrelsen har återkommande diskuterat möjligheterna att nå ut till nya grupper.  En annan utmaning för framtiden är behovet av att vidga medlemsstocken; under 2011 fanns 62 medlemmar mot 58 år 2010. Ett stort arbete har också lagts ned på att utveckla hemsidan.En utmaning för den nya styrelsen är att tydligare ta rollen som Europarörelsen i Sverige, något som den avgående styrelsen diskuterat formerna för. Den pågående omvandlingen i Europa med fortsatt ekonomisk kris, migration och åldrande, diskriminering, xenofobi och inskränkt yttrandefrihet aktualiserar många teman för det kommande verksamhetsåret. Lika viktigt är att följa utvecklingen när det gäller litteratur, film, konst och teater som speglar Europas omvandling, dess inre spänningar och dess förhållande till andra kontinenter Det finns all anledning att se positivt på förutsättningarna för den kommandeverksamheten.

Under årsmötesförhandlingarna höll Jan Carlsson i ordförandeklubban och Ingmarie Froman var mötessekreterare.

Text och bild: Owe Ivarsson

Nyheter, Seminarium

Moldavien – tema för seminariet i samband med årsmötet

Efter årsmötet hölls ett seminarium om Moldavien – Europas fattigaste land. Jan Carlsson gav en intressant inblick i såväl landets politiska och administrativa ledning som levnadsförhållanden. Jan har lett ett utvecklingsprojekt i landet på uppdrag av Världsbanken. Projektets utvärderare Lars-Olof Pettersson bistod med att belysa landets arbetsmarknadsförhållanden.  Moldavien är mycket beroende av de hundratusentals medborgare som arbetar i andra länder främst runt om i Europa och skickar hem pengar.

Text: Owe Ivarsson

Nyheter, Seminarium

STRINDBERG OCH EUROPA: Jubileumsåret går av stapeln

Ett enormt författarskap komprimerat till en dryg en och en halv timme. August Strindbergs liv och litterära gärning, med särskilt fokus på dennes magnetiska för att inte säga exil-artade förhållande till kontinenten, var temat när Europarörelsen i Stockholm höll seminariet STRINDBERG OCH EUROPA på Europahuset i Stockholm den 9 februari. Anledning: den 14 maj i år har ett helt sekel passerat sedan den svenske litteratören par excellence gick ur tiden. Seminariet var också ett sätt att konkretisera relationen Sverige-Europa i allmänhet och svensk kultur ur europeisk synvinkel i synnerhet. Två fullödiga och kunskapshöjande föredrag, i vilka nyckelordet Europa förekom med jämna mellanrum, gavs – Strindbergkännaren Kurt Bäckström stod för biografin, följt av litteraturvetaren Thomas Sjösvärds teoretiska närläsningar av utvalda dramatiska Strindbergtexter skrivna efter infernokrisen (Till Damaskus, Den starkare och Stora landsvägen).

Äkta europé. För Bäckström råder det ingen tvekan om att Strindberg var europé med ständiga ambitioner att både skildra och färdas omkring i Europa. Strindberg hade till och med tankar på att metodiskt och antropologiskt beskriva det europeiska tillståndet. Han fantiserade om att skildra Europa som något exotiskt. Att dessa drömmar inte blev av är en annan sak; men likväl lyckades han med sin prosa, essäistik och dramatik fånga in mycket av den rådande europeiska andan kring förra sekelskiftet. Och självklart var han mottaglig för alla influenser som florerade – Rousseau, Nietzsche, Schopenhauer med flera.

Europé utanför en idéhistorisk kontext blev han först efter Röda rummet (1879) då han mer eller mindre såg sig tvungen att bege sig ut på resande fot med frun Siri von Essen och barnen Karin och Greta, först till Grez, sedan till Paris och Schweiz. Yttrandefriheten i Sverige såg lite annorlunda ut då. Mellan 1883 och 1889 var han en veritabel europé, liksom mellan 1893 och 1898 (då han återvände hem och bosatte sig på Östermalm) – med en rad olika hemvister på kontinenten. Visserligen bodde Strindberg i Ystad under infernoåren (1894-96), men referenspunkterna låg utanför Sverige, i synnerhet efter att han gift sig med österrikiskan Frida Uhl några år efter skilsmässan från Siri. Berlin kom att bli en fast punkt i tillvaron, vinkällaren Zum schwarzen Ferkel (svarta svinet) ett socialt nav och England såg han som ett potentiellt resmål.

All denna effektiva tid utanför Sverige märks i Strindbergs produktion, konstigt vore annat, men det som Bäckström poängterar så väl gick i motsatt riktning, nämligen de detaljrika sverigeskildringarna skrivna i främmande land: Fröken Julie i Danmark till exempel, Hemsöborna i Tyskland. Kosmopoliten Strindberg hade alltså ett gudabenådat fotografiskt minne från sitt Sverige och stockholmska skärgård – eller snarare, ett starkt emotionellt minne trots mångårig vistelse utomlands.

Äkta dramatiker. Jämsides med många samtida europiska dramatiker var Strindberg omdanande, en förnyare av det förmodernistiska dramatiska språket. Den dynamiska och experimentella teaterscenen i metropoler som Dublin, London, Paris och Berlin vid slutet av 1800-talet, fonden för Sjösvärds analys, hade ett stort inflytande på Strindberg. Han följde utvecklingen noga och efter föredraget kan man konstatera att Europa följde hans intellektuella och estetiska bana med liknande fascination. Värt att komma ihåg är att Strindberg för omvärlden idag är sedd som dramatiker, inklusive här i Europa. Hans dramaturgiska framåtskridande var dock inte ett definitivt brott mot tidigare uttryckssätt, snarare en naturlig och gradvis förändring till en mer reducerad språklig ekonomi. Förutom att stå för banbrytande trender i exempelvis Fröken Julie, låg ekonomin som Sjösvärd betonar också bakom vissa metafysiska inslag i hans senare verk. Pjäser som Till Damaskus (1904) uppvisar tack vare denna sparsamhet två verklighetsplan, en materiell värld vid sidan av en religiös, ofta på ett mystiskt manér i vilket drömmar, allegorier, religiösa anspelningar luckrar upp tid-och-rum-bestämmelserna. Med dessa metaeffekter placerar Sjösvärd in honom i en övergripande europeisk kontext.

Emfasen var Strindberg och Europa. En sann europé med blicken mot Sverige.

Text: Allan Persson

Nyheter, Seminarium

Egna medier skapar egenmakt i förorten

Nya röster hörs i Europas medielandskap genom egna tidningar, radio- och TV-program. Sociala medier skapar förbindelser och inflytande för minoriteter och invandrare. Detta diskuterades på Europarörelsens seminarium i januari.

Mauri Kaipainen, professor i medieteknik från Södertörns högskola presenterade ett forskningsprojekt med Sverige, Finland och Estland, ”Immigrant Inclusion by eParticipation”. Studien visar att sociala medier skulle kunna skapa delaktighet och kan bidra till att öka invandrares integration.

– Kommunikationsvägar bör byggas som fungerar för alla parter, säger Kaipainen.

I många länder har myndigheterna skapat e-tjänster för medborgarna. Men detta är i sig inte tillräckligt för att överbrygga klyftorna I samhället. Kommunikationsvägarna kan inte byggas inifrån förvaltningar och ut till medborgarna om man vill skapa delaktighet. Dialogen med medborgare beslystes på ett drastiskt sätt av Johan Flyckt från Hyresgäströrelsen som berättade om den så kallade Järvadialogen som under flera år lockade tusentalls invånare tilll rådslag,. Men resultatet och förslag från de boende  förbisågs av beslutsfattana när nya bostadsområden och stadsdelar skulle planeras.

– Jag har svårt att se folk I ögonen efter Järvadialogen, sa Johan Flyckt, som är drivande i flera EU-projekt som ska stöda arbete och utbildning med egna medier för utsatta grupper I förorten.

Det senaste projektet heter Media4us och handlar om att ge röst åt ungdomar i förorter som ligger i så kallad medieskugga. Befolkningen i invandrartäta områden läser i liten utsträckning prenumererad dagspress eller public service medier. Projektet hade uppstart med workshop I Europahuset denna dag.

Kontakt Johan Flyckt: johan.flyckt@hyrestgastforeningen.se

Kontakt till Mauri Kaipainens projekt: Eleonor Björkman, informatör Södertörns högskola: eleonor.bjorkman@sh.se, 08-608 50 62 eller 070-286 13 32.

Text: Jacob Schulze

Nyheter

Europakonferens om kultur och politik

Den nionde december 2011 samlades 200 personer – såväl politiker som representanter för kulturlivet –  kring EU-Kommissionens förslag om kulturens roll  i EU:s framtid. Kulturlivets beslutsfattare, institutionschefer,  branschföreträdande organisationer och det fria kulturlivet deltar för att ta reda på hur Sverige ska agera i frågan om kultur på Europanivå. På plats finns chefer från Kulturdepartementet, landets regionala och kommunala kulturförvaltningar, Svensk Scenkonst, KLYS, Ideell Kulturallians, Kulturskaparna, Kungliga Operan, Statens Museer för Världskultur, Musiksverige, Svenska institutet, Tillväxtverket med flera.

Vilken är Sveriges roll i EU:s framtida kulturpolitik?  Vad är EU-kommissionens argument för att kultur ska bli ett prioriterat område  i EU:s budget? Vad blir konsekvenserna av att stödet till kultur och media nu  slås samman till ett program?

Chris Torch, senior associate,  Intercult

”Trots all ekonomisk stress så har EU ändå bestämt att kultur  behöver en starkt plats. Kulturen får en mycket betydande ökning i budgeten med 37%. Det är ett bevis på att EU och medlemsstaterna börjar  uppfatta kultur som en faktor för utveckling och demokrati. Det är en  väldigt viktig signal om att människan är mer än bara en ekonomisk  varelse.”

Förslaget till Kreativa Europa programmet är det  mest långtgående beviset för att kultur börjar ta sin plats som en del i det  europeiska projektet, Den föreslagna höjningen av det samlade programmet, som  inkluderar media och kreativa näringar, är en av få poster som EU-kommissionen  valt att föreslå en höjning med 37%. Syftet med konferensen är att ta reda på  regeringens inställning till Kreativa Europa och att diskutera kulturens roll  i andra samhällsområden med Europaparlamentariker, samt nationella och  regionala representanter.

Vanessa Ware, kommunikatiosnansvarig,  Intercult

”Vi märker ett stärkt intresse från både kultursektorn och  politiker att diskutera kulturens roll i EU. Fredagens konferens är fullbokad  och kön till en reservplats är lång.”

Mer om hur EU  beslutar om budgeten: EU:s politiska process liknar den svenska.  EU-kommissionen frågar sina ministrar vad som behöver göras för att genomföra  de politiska målen och ett förslag läggs som godkänns av Europapralamentet där  medlemsländernas folkvalda sitter. Barosso säger att Europa 2020-strategin är  det enda som EU ska syssla med. Programmet Kretativa Europa är det konkreta  förslaget på hur kultur- och medieområdet ska utvecklas.

Mer om Det Europeiska Projektets framtid – en konferens om kulturens roll i förverkligandet av  Europa 2020-strategin.

Ett samarbete mellan Intercult, Riksteatern och EU-Kommissionen i Sverige. På  Europahuset, Regeringsgatan 65,  Stockholm

Konferensen sändes live via Bambuser

Medverkande: Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn  Liljeroth, Vladimir Sucha,, Direktör med ansvarsområde kultur, multilingualism och kommunikation, Europeiska kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur Europaparlamentarikerna Anna Maria Corazza Bildt  (M), Cecilia Wikström (Fp) och Kent Johansson (C),riksdagsledamöterna Tina  Ehn (Mp), ledamot i Kulturutskottet och Pyry Niemi (S), ledamot i  EU-nämnden, Pierre Schellekens, chef EU-kommissionen i Sverige med  flera. Birgitta Englin, VD Riksteatern och Chris Torch, Senior associate  Intercult leder samtalen.

Läs mer om konferensen, programmet och talarna:  www.intercult.se/deteuropeiskaprojektetsframtid.

Intercult arbetar för att internationalisera svenskt kulturliv.  Vi skapar storskaliga transnationella och gränsöverskridande konstprojekt. Vi  är aktiva på den kulturpolitiska arenan i Sverige och Europa. Vi driver  Europeiskt Resurscentrum för Kultur (ERK) och Europa Direkt, som riktar sig  till kulturaktörer som söker verktyg och perspektiv för att arbeta  internationellt och interkulturellt.

Intercult har verksamhetsstöd från  Statens Kulturråd, Stockholms kulturförvaltning och Stockholms läns landsting.  Våra projekt stöds av EU:s kulturprogram, Svenska Institutet, Kulturkontakt  Nord och regional och lokal finansiering där vi  verkar.

www.intercult.se

Text: