Svenska Institutet och Europarörelsen inbjuder till möte inför Storbritanniens EU-folkomröstning den 23 juni.
EU:s ödesfråga
Should UK Stay or Go?
Britter på varsin sin sida i striden möts i debatt, på engelska
James Savage (Remain) – Stephen Whitlock (Leave)
Brexit bra för Stockholm?
Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom Stockholms Handelskammare
Moderator: Henrik Brors
Svenska Institutet, Slottsbacken 10
Torsdagen 18 februari bjöd på ”ORDINÆR GENERALFORSAMLING”. ”Københavns omegn” kan översättas med Köpenhamns omkrets, d.v.s. hela storstaden utom själva Köpenhamn och Fredriksberg.
Utöver generalförsamlingen, deltog även den ungerske ambassadören dr Ferenc Szebonyis sekreterare med en frågestund under rubriken “Hungary and the European Union – challenges and perspectives”. Ambassadörssekreteraren delade med sig av sina tankar kring EU och Viktor Orbans regim, bland annat om den vida kritiserade medielagen.
För övrigt är Europabevægelsen i Danmark mycket större än Europarörelsen i Sverige. Den är indelad i tio regioner varav fyra av dessa (Köpenhamn/Fredriksberg, Köpenhamns omkrets, Nordsjälland och Bornholm) har stor potential när det kommer till möjlig samverkan med Skåne. Kontakter togs också för att få igång ett sådant samarbete. Det skulle vara en fin sak att visa på fördelar av transnationellt samarbete i praktiken.
Måns Axkull
Förslag till agenda
1) mötets öppnande
2) mötets behörighet
3) val av mötesordförande
4) val av mötessekreterare
5) val av två protokolljusterare
6) styrelsens verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår
7) ekonomisk berättelse för föregående verksamhetsår
8) revisorernas berättelse för föregående verksamhetsår
9) ansvarsfrihet för styrelsen för föregående verksamhetsår
10) verksamhetsplan för tiden fram till nästa årsmöte
11) budget för tiden fram till nästa årsmöte
12) fastställande av medlemsavgifter för nästkommande verksamhetsår
13) val av ordförande för två år
14) val av övriga styrelseledamöter på växelvis två eller ett år
15) val av revisor på två år samt revisorssuppleant på ett år
16) val av valberedning samt sammankallande på två år
17) motionsbehandling från enskild medlem eller medlemsförening
18) övriga frågor
19) årsmötets avslutande.
– Vi behöver hjälp och stöd för att lära oss hur det fungerar här i Sverige.
Det sade Hassan Husseini, som kom ung och ensam till Sverige för fyra år sedan, på säsongens första Café Europa på kulturhuset. Intresset var stort och möteslokalen Ekoteket var fylld till sista plats.
Temat var ensamkommande barn och unga. Medverkande gjorde även Lena Karlsson från Skyddsvärnet samt Sara Karlsson, riksdagsledamot (S). Samtalsledare var Jakob Andersson, pressansvarig på Rädda barnen.
Hassan Husseini berättade om sin flykt först från Afghanistan till Iran med sin familj och därefter begav han sig själv till Europa och Sverige.
– Det var en resa som bara tar några timmar för en vanlig resenär, men för mig tog den många månader. Det var svårt och jag var väldigt trött när jag kom fram.
Han visste nästan ingenting om Sverige och om hur vårt samhälle fungerar. Så är det för nästan alla som kommer hit. Och det är svårt att få kontakt med svenskar.
– Det blir ännu jobbigare att vänta på besked om man inte vet hur processen fungerar och hur det går till här i Sverige, säger han. Tyvärr var hans erfarenhet av den Gode man han tilldelades inte särskilt god.
– Han somnade vid vårt första möte och sedan sågs vi knappt.
Lena Karlsson, enhetschef på Skyddsvärnet, en non-profit organisation med omfattande verksamhet bland flyktingar, betonade hur viktigt det är att de till de ensamkommande som individer och inte bara som en grupp. Men det har blivit svårare när det kommit så många.
Hon efterlyste informationsmaterial och handledning om hur man ska gå till väga i arbetet med ensamkommande, bland annat för att få en diskussion om värderingar och lära dem om vad som gäller i Sverige. Till exempel när det gäller jämställdhet.
– Vi har tagit fram ett eget material och andra gör det också, men det borde vara en statlig angelägenhet, sade hon.
Sara Karlsson, som inte bara sitter i riksdagen utan också för tillfället arbetar deltid med flyktingfrågor på socialkontoret i Eskilstuna, sade att det stora problemet är bristen på resurser, bland annat Gode män.
– Det är inte konstigt at det blir oroligt och bråk på flyktingförläggningar när väntetiderna är så långa och många får tränga ihop sig i sovsalar och annat boende som inte är särskilt bra, sade hon.
Även om problemen nu är i fokus, inte minst i media, finns det mänga positiva tecken också, ansåg hon.
– Det finns också en glädjande solidaritet och många frivilliga och organisationer gör fantastiska insatser, betonade hon.
Hassan Husseini är ett av många exempel på att det går bra för många ensamkommande. Han har lärt sig svenska, läst på gymnasiet, har fått arbete på Skyddsvärnet och egen lägenhet.
Tommy Svensson
Café Europa är en samtalsserie som Svenska Europarörelsen arrangerar i samarbete med Kulturhuset och Utrikespolitiska föreningen.
Foto: Peter von Fábry-Eichner
– Det finns tillfällen då historien står och väger. De sovjetiska attackerna mot Baltikum i januari 1991 sedan var ett sådant. Och idag är vi i en liknande situation med ett aggressivt Ryssland.
Det sade Gunnar Hökmark, Europaparlamentariker (M), i sitt anförande när Svenska Europarörelsen tillsammans med Svensk-lettiska föreningen och Sverigeesternas riksförbund arrangerade ett möte i Estniska huset i Stockholm om januarihändelserna i Baltikum för 25 år sedan.
Gunnar Hökmark berättade om sitt engagemang för balternas frigörelse från den sovjetiska ockupationen. Bland annat var han med om att starta Måndagsrörelsen som under 79 måndagar samlades på Norrmalmstorg i Stockholm för att stödja frihetskampen.
Han hade även omfattande kontakter i Baltikum och avslöjade att det under de dramatiska dagarna då de sovjetiska trupperna gick till attack i Vilnius och Riga fanns planer på en exilregering i Sverige. Men trots provokationerna som kostade flera människoliv kunde befrielseprocessen gå vidare och självständigheten blev ett faktum.
Idag är Baltikum en självklar del av den Europeiska unionen, men för trettio år sedan var nära hälften av de nuvarande medlemsländerna otänkbara i vårt demokratiska sammanhang.
– Det är en fantastisk känsla att i dag arbeta tillsammans i Europaparlamentet med flera av de baltiska politiker jag hade kontakt med under självständighetskampen, sade Gunnar Hökmark.
Nästan symboliskt kom han till mötet direkt från Europaparlamentets session i Strasbourg där man samma dag röstat om frihandelsavtal med en rad länder i det forna östblocket. Han påpekade att extrempartierna både till höger och vänster röstade emot ländernas närmande till EU. Ett agerande som enbart stöder Putins Ryssland.
Återigen utgör makthavarna i Kreml det främsta hotet mot fred och frihet i Europa. Det står och väger, precis som för 25 år sedan, och utfallet är ovisst, ansåg han.
– Det är viktigt att skilja mellan dagens Ryssland och dess invånare. Som européer gillar vi våra ryska grannar, men vi kan inte acceptera en aggressiv regim som inte respekterar internationella avtal. Därför är det nödvändigt att fortsätta med sanktionerna mot regimen, betonade Gunnar Hökmark.
För att se fler foton från seminariet, klicka här.
Svenska Europarörelsen 