Svenska och Danska Europarörelserna i Sydsvenskans Aktuella frågor: ”Vi kräver av våra regeringar att gränskontrollerna så snart som möjligt avskaffas.”

Den 25 januari 2016 bidrog Svenska Europarörelsens ordförande Rosie Rothstein tillsammans med Danska Europarörelsens ordförande Stine Bosse till den europeiska migrationsdebatten med en debattartikel i Sydsvenskan. Budskapet var att samarbete mellan EU:s medlemsländer krävs istället för att gränserna stängs. Läs hela artikeln nedan eller direkt på Sydsvenskans hemsida.

”Vi kräver av våra regeringar att gränskontrollerna så snart som möjligt avskaffas.”

Vi vill inte återgå till ett Europa som präglas av splittring och motsättningar. Det skriver Stine Bosse och Rosie Rothstein, ordförande för danska respektive svenska Europarörelsen.

I stora drag innebär införandet av gränskontroller i EU att vi flyttas tillbaka till tiden före Berlinmurens fall. I Sverige och Danmark måste man gå längre tillbaka än så.

I över femtio år har människor kunnat röra sig fritt mellan de nordiska länderna. Det har varit av stort värde för den nordiska gemenskapen och gynnat välfärd och sysselsättning. Särskilt gäller det Öresundsregionen, där bron mellan Köpenhamn och Malmö betytt mycket för en hållbar tillväxt och invånarnas möjligheter både när det gäller den utvidgade arbetsmarknaden och kulturutbyte.

Vi som tror på samarbete och frihet från murar och andra hinder för människors rörlighet inom såväl Norden som Europa vill inte vrida klockan tillbaka. Vi vill inte återgå till ett Europa som präglas av splittring och motsättningar. Vi vill inte se en politik som hämmar såväl handelsutbyte som folkliga kontakter över nationsgränserna.

Vi beklagar att våra länder har tagit steget att begränsa den fria rörligheten, även om det har skett under speciella omständigheter. De inre gränskontrollerna är skadliga för handel och tillväxt i båda våra länder och i Europa som helhet.

Visst finns det laglig grund för inre gränskontroller enligt Schengensamarbetet, men bara i särskilda fall och under begränsad tid. Därför kräver vi av våra respektive regeringar att gränskontrollerna så snart som möjligt avskaffas.

Danmark och Sverige har under lång tid skilt sig åt när det gäller flykting- och asylpolitik. Ibland har de båda länderna framstått som varandras motpoler. Nu är det emellertid viktigt att de två regeringarna för en seriös dialog för att överbrygga motsättningarna och inte vidtar ytterligare begränsande åtgärder.

En tävling om vem som bäst kan avskräcka flyktingar vore både ovärdigt och förödande. Istället bör Sverige och Danmark tillsammans driva på för att EU samtidigt som unionen stärker sin yttre gränskontroll etablerar lagliga vägar för asylsökande att komma till Europa. Vad som behövs är ett solidariskt mottagande där alla medlemsländer medverkar. Med en sådan politik skulle EU med över 500 miljoner medborgare klara en så omfattande flyktingström som den under förra året. Men istället har EU präglats av svagt ledarskap, oenighet och oreda.

Det europeiska projektet bygger på gemensamma värderingar som respekt för mänskliga rättigheter, frihet, jämlikhet och solidaritet. Dessa värden utmanas nu inte bara genom den förda flyktingpolitiken, utan också av regeringar inom EU som öppet säger sig stå för en annan väg. Som Europavänner kan vi inte acceptera en sådan utveckling.

Medlemsländerna bör istället för att stänga sina gränser stödja och samarbeta kring EU-kommissionens förslag för att lösa utmaningarna tillsammans. Vi uppmanar våra regeringar att driva på, gärna tillsammans med Tyskland, så att alla medlemsländer är med och tar ansvar för en human flyktingpolitik.

Stine Bosse

Rosie Rothstein

SKRIBENTERStine Bosse är ordförande i danska Europarörelsen.

Rosie Rothstein är ordförande i svenska Europarörelsen.

Stilleståndsdagen 11 november – Stå upp för Europatanken

Europatanken utmanas i dag av politiska krafter som vill bryta sönder samarbetet och de värden det står för.  Det är tyvärr inte bara extrema politiska grupper i Europa som ger uttryck för främlingsfientlighet och gamla tiders totalitära och nationalistiska idéer. Det skriver Rosie Rothstein ordförande i Svenska Europarörelsen, Håkan Jonsson ordförande i Svenska Paneuropaföreningen, Victor Zetterman ordförande i Unga Européer och Charlotta Holmqvist ordförande i Svenska Kvinnors Europanätverk.

Tillsammans med de andra Europavännerna har Svenska Europarörelsen skrivit en debattartikel som publicerades den 11 november på Europaportalen.

Läs artikeln i sin helhet här.

Kan Facket vara europeiskt?

Britta LejonHöstens första Träffpunkt Europa bjöd in till diskussion i samarbete med TCO. I panelen deltog Britta Lejon från ST, Per Hilmersson från TCO, och Ellinor Nygren från LO.

– Vi gör mycket som inte syns och hörs, sa Britta Lejon och berättade om vad ST verkligen gör dels inom EU och dels internationellt.

bild 2– Det är positivt att den nya EU-kommissionen vill lyfta upp den sociala dialogen, tyckte Per Hilmersson.

– Kan man tänka sig en gemensam lagstadgad minilön i EU, funderade Ellinor Nygren på.

Klart är att de olika fackföreningarna är mycket aktiva inom EU – och gör mycket. Att delta i Träffpunkt Europa är ett sätt att informera om och berätta om det arbetet.

Träffpunkt Europa: kan facket vara europeiskt?

I en paneldebatt med ledande fackliga representanter diskuteras hur samarbete ser ut idag internationellt, främst i Europa. Skulle det kunna utvecklas, och hur? Skulle Europafacket kunna se till att stärka de fackliga rättigheterna på EU-nivå som ser till att de utmaningar vi ser med den fria rörligheten kan lösas och vi får därmed jämlika villkor mellan alla europeiska arbetstagare?

Medverkande

Britta Lejon,  ST,  förbundsordförande

Ellen Nygren,  LO,  internationella enheten

Per Hilmersson,  TCO,  chef för Team Europa

Diskussionen leds av Stefano Giangiacomo, styrelseledamot i Europarörelsen och TCO-rådet.

Var och när:

Lokal: Polishusets hörsal, entré Kungsholmsgatan 47

Tid:  Torsdag den 17 september kl.18:00

Anmälan:  info@svenskaeuroparorelsen.se senast den 15/9 Antalet platser är begränsad. Observera att legitimation krävs vid entré.

Träffpunkt Europa är gratis för medlemmar i Svenska Europarörelsen.

TCO Café Europa är en förmån för Stockholmsmedlemmarna i TCO.

Alla är välkomna att bli medlemmar i Europarörelsen. Årsavgift 150 kronor.

Lika men ändå inte – rundabordssamtal mellan franska Eurocapitales och Svenska Europarörelsen

unnamed (8)Finns det en gemensam säkerhetspolitik i EU? Vilka säkerpolitiska hot finns det mot Sverige och Frankrike? Vilka likheter och skillnader finns det mellan Sveriges och Frankrikes migrationspolitik? Vad betyder försvarspolitik i Sverige och Frankrike? Hur kan vi sätta in allt detta i ett europeiskt perspektiv? Under rundabordssamtalet med franska Eurocapitales den 6 juni diskuterade medlemmar i Europarörelsen säkerhetspolitik, försvarspolitik och migrationspolitik i Sverige, Frankrike och EU.

Medan Ryssland i nuläget utgör ett stort säkerhetspolitiskt hot mot Sverige, är det snarare energi, migration och terrorism som ses som ett hot i Frankrike. Solidaritetskonceptet som var en grundsten när EU bildades, håller långsamt på att försvinna, menade Irina Boulin-Ghica från Eurocapitales. Europarörelsens före detta ordförande Ewa Hedlund inflikade att de enda gångerna EU har lyckats samla sig och agera gemensamt har varit när EU har haft externa hot mot sig. Europarörelsens vice ordförande Tommy Svensson berättade att det är en pågående debatt om Sveriges neutralitet. Både i och utanför Sverige tror folk att Sverige har en alliansfri politik, men i verkligheten har vi en politik som är mer allierad än vi tror, menade Svensson.

Medan Frankrike de senaste 10 åren har infört en mer restriktiv migrationspolitik och är negativ till en gemensam asylpolitik i EU, har Sverige öppnat sina gränser med bland annat en mer liberal arbetskraftsinvandringspolitik och är positiv till en mer solidarisk asylpolitik i EU. Migrationen till Frankrike är främst ekonomisk, betonade Eurocapitales ordförande Jean-Paul Douget. På grund av kriget i Syrien har Sverige just nu många asylsökande, men för några år sedan var det fler som sökte sig till Sverige för att arbeta än för att ansöka om asyl, påpekade Europarörelsens Anna Horgby.

Vad vill EU, som spenderar mindre och mindre på försvaret, ha för försvarspolitik? Jean-Claude Houdoin från Eurocapitales förklarade att Frankrike försöker att samarbeta med europeiska partners, men att de ofta agerar själva eller i samarbete med endast ett fåtal partners, såsom i Mali. Europarörelsens Ewa Hedlund menade att det inte finns någon gemensam försvarspolitik i EU och berättade att vi i Sverige inte pratar om försvarspolitik utan om ett möjligt NATO-medlemskap.

Det är tydligt att möjligheterna, förutsättningarna och utmaningarna i Sverige och Frankrike skiljer sig åt på dessa punkter. Detta innebär dock inte att vi inte kan agera inom EU:s ramar. Europarörelsen kommer med intresse att följa utvecklingen inom de säkerhets-, migrations- och försvarspolitiska områdena i de europeiska länderna och i EU.

Se fler bilder från rundabordssamtalet här.