Vikten av att kunna språket betonades när frågan om hur skolan i Sverige och Tyskland tar om hand nyanlända barn och ungdomar diskuterades på Café Europa. I panelen ingick rektorer och forskare från de båda länderna för att jämföra och lära av varandras erfarenheter.
Rolf Harms, rektor för Heisenberg-gymnasiet i Hamburg, betonade att skolan i Tyskland är ett ansvar för delstaterna. Till skillnad mot Sverige finns inget nationellt regelverk och han kunde således enbart tala Hamburgs skolsystem.
Alla som bor i Hamburg har skolplikt och eleverna ska i princip placeras från första dagen. Hans skola är det första gymnasiet i Hamburg som har inrättat internationella förberedelseklasser för nyanlända flyktingar.
– I våra klasser har vi fokuserat mycket på tyska språket. Man läser intensivt 20 timmar i veckan i mindre klasser. Sedan slussas eleverna ut i ordinarie klasser, berättade Rolf Harms.
Nora Von Dewitz, forskare från Mercator-Institutet för främjande av språk och tyska som andraspråk i Tyskland, höll förstås med om betydelsen av att lära sig det nya språket. Men hon betonade hur viktigt det är att de nyanlända eleverna så snabbt som möjligt kommer in i ordinarie klasser och umgås med de inhemska kamraterna.
– Det är viktigt att de får möjlighet att också visa upp sina kompetenser, sade hon.
Mats Wennerholm, undervisningsråd på Skolverket, betonade att integreringen av de nyanlända eleverna är allas ansvar, inte bara en fråga för specialister.
– Vi ser att fler och fler lärare engagerar sig i hur det ska undervisa för att alla ska förstå och hänga med. Viktigt är också att de nyanlända får utrymme att tala sitt eget språk. Det kreativa processerna blir fantastiska, sade han.
Henrik Ljungqvist, rektor för Ronnaskolan i Södertälje, sade att problemet inte är eleverna utan skolsystemet. På Ronnaskolan har praktiskt taget alla elever invandrarbakgrund. Det fria skolvalet gör att man väljer skola där ens landsmän går.
– Det är skolsegregationen som gör det vårt för våra elever att lära sig svenska. Vi har elever från 23 länder och utmaningen är att lära dem svenska och samtidigt ta tillvara deras egna resurser. Många har svårt att uttrycka sig, sade han.
Det fria skolvalet skiljer Sverige från Tyskland. Rolf Harms menade att det är svårt att överföra till Hamburg.
– Inga tyska föräldrar skulle välja en skola med stor andel invandrare, sade han.
Panelen var överens om att lärarutbildningen är viktig för integrationen.
– Alla ska vara förberedda för elever som inte har tyska som modersmål, framhöll Nora Von Dewitz. Rolf Harms lade till att invandrarna själva väljer läraryrket. Det kan få stor betydelse på lång sikt.
Det tyska lärlingssystemet diskuterades också. Erfarenheterna är goda, enligt Rolf Harms. Han berättade att yrkeselever över 16 år är i skolan tre dagar och ute på företag två dagar. I bästa fall leder det även till att de får jobb där de har praktiserat.
Panelen var överens om att det är viktigt att lära av varandra och kanske blir det ett fortsatt erfarenhetsutbyte.
Mats Wennerholm ville tona ner talet om att flyktingarna har skapat en stor kris för skolan.
– Jag tycker inte att vi befinner oss i en kris. Om de nyanlända fördelades jämnare skulle det bara bli en till två elever per klass. Vi har en fördelningskris. Det är den största utmaningen, framhöll han.
Café Europa är en samtalsserie som Svenska Europarörelsen arrangerar i samarbete med Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.
Medarrangör var denna gång även Goethe-Institutet och moderator Valle Wigers, pressråd vid Tyska ambassaden.
Tommy Svensson
Svenska Europarörelsen 