Nyheter

Träffpunkt Europa: 25 ÅR EFTER JANUARIHÄNDELSERNA: dagens europeiska Baltikum och Kremls maktutövande

Den baltiska självständighetsrörelsen färgades av dramatik i januari 1991, när sovjetiska pansarvagnar krossade demonstrationerna i Vilnius och barrikaderna därefter restes i Riga. Medan kampen för frihet pågick i Baltikum samlades svenskar under 79 måndagar på Norrmalmstorg för att stödja grannländernas självbestämmande.

Till tjugofemårigt minne av januarihändelserna har vi bjudit in EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark, som är en av grundarna av den svenska måndagsrörelsen. Hökmark kommer att blicka tillbaka på dessa dagar och tala om dagens Rysslands nya militära utspel mot ett fredligt, enat Europa.

Träffpunkt Europa samarrangeras av Svenska Europarörelsen, Svensk-Lettiska Föreningen och Sverigeesternas Förbund.

När: torsdag den 21 januari kl.19:00

Var: Estniska huset, Wallingatan 34

Entréavgift 50 kronor, kostnadsfritt för Svenska Europarörelsens medlemmar. Medlemskap kan betalas på plats.

Anmälan görs till info@svenskaeuroparörelsen.se senast den 19 januari.

Välkommen!  

 

Bryr sig generation Y om Europa?

IMG_0366– Jag kallar dem Homo zappies, en generation som zappar mellan olika identiteter.

Det sade framtidsforskaren Thomas Fürth vid Café Europas samtal på Kulturhuset i Stockholm om den unga generation som har växt upp med globalisering och internet som självklara delar av sina liv. Forskare definierar dem mellan 15 och 35 år som Generation Y.

Deltog gjorde även Gina Drawi, aktuell i TV-programmet ”Edit:Dirawi”, och samtalsledare var Henrik Torehammar, journalist på Aftonbladet.

En stor del av diskussionen handlade om hur Generation Y förhåller sig till Europa och det samarbete som byggts upp efter andra världskriget? Vilka faktorer påverkar synen på en europeisk gemenskap? Kan Generation Y bli den första som identifierar sig som européer?

Gina Dirawi tvivlade på det, åtminstone för egen del.

– Den enda gång jag känner mig som europé är när jag är i USA. Då är jag stolt över den europeiska kulturen. Annars bryr jag mig inte, sade hon.

Gina Dirawi berättade hur hon med muslimska föräldrar från Palestina och uppvuxen i Sundsvall fått kämpa sig fram till en egen identitet. Hon har upplevt både rasism och religiöst tryck.

– Jag vill inte bli den tredje generation i min släkt som lever i sorg. Jag hatar nationalism och gränser. Jag vill ha kul och göra min grej.

Enligt Thomas Fürth kännetecknas huvuddelen av Generation Y av att man värderar ”den lilla världen”, familj, vänner, arbete, högt.

– Det beror på bristande framtidstro, förklarade han. De stora problemen upplever de att de ändå inte kan påverka.

Han sade också att det inte går att engagera dagens unga för Europasamarbetet med att tala om det som ett fredsprojekt mellan Tyskland och Frankrike.

– Det som uppnåtts, euron, freden och fri rörlighet, tas för givet, även om de öppna gränserna nu stängs igen, sade han. Man måste tala om det som berör ungdomar och om framtiden.

– Tänk om EU sade ifrån på skarpen mot Putin om homosexuellas rättigheter, sade Henrik Torhammar.

– Då ställer jag upp, svarade Gina Dirawi.

Tommy Svensson

Café Europa är en samtalsserie som arrangeras av Svenska Europarörelsen och Utrikespolitiska föreningen Stockholm i samarbete med Kulturhuset Stadsteatern.

Café Europa är ett forum för samtal och dialog där de kulturella aspekterna av europeiskt samarbete lyfts fram och där publiken tar aktiv del i dialogen.

Stilleståndsdagen 11 november – Stå upp för Europatanken

Europatanken utmanas i dag av politiska krafter som vill bryta sönder samarbetet och de värden det står för.  Det är tyvärr inte bara extrema politiska grupper i Europa som ger uttryck för främlingsfientlighet och gamla tiders totalitära och nationalistiska idéer. Det skriver Rosie Rothstein ordförande i Svenska Europarörelsen, Håkan Jonsson ordförande i Svenska Paneuropaföreningen, Victor Zetterman ordförande i Unga Européer och Charlotta Holmqvist ordförande i Svenska Kvinnors Europanätverk.

Tillsammans med de andra Europavännerna har Svenska Europarörelsen skrivit en debattartikel som publicerades den 11 november på Europaportalen.

Läs artikeln i sin helhet här.

Café Europa: GENERATION Y – DE NYA EUROPÉERNA?

TORSDAG 12 NOVEMBER 2015 18.30 – 19.30

PÅ EKOTEKET   –  FRI ENTRÉ

Personer födda från tidigt 1980-tal till tidigt 00-tal definieras av forskare som Generation Y. Det är den första generationen som har växt upp med internet som en självklar del av sina liv och surfar mellan stilar och experimenterar med olika identiteter. Det är en globalt homogen generation som har tillgång till samma information oavsett var i världen de bor. Hur förhåller sig Generation Y till Europa och det samarbete som byggts upp efter andra världskriget? Vilka faktorer påverkar synen på en europeisk gemenskap? Kan Generation Y bli den första som identifierar sig som europé?

Ett samtal med Gina Dirawi, aktuell i TV-programmet ”Edit:Dirawi”, Thomas Fürth, framtidsforskare vid Kairos Future och medförfattare till ”The MeWe generation”. Henrik Torehammar, journalist och programledare, leder Café Europa är en samtalsserie som arrangeras av Svenska Europarörelsen och Utrikespolitiska föreningen Stockholm i samarbete med Kulturhuset Stadsteatern.

Café Europa är ett forum för samtal och dialog där de kulturella aspekterna av europeiskt samarbete lyfts fram och där publiken tar aktiv del i dialogen.

”Tiggeri väcker emotioner”

”Varför väcker tigger ilska?” Café Europa den 8 oktober på Ekoteket, Kulturhuset  IMG_0668 (2)

Aaron Israelson, tidigare chefredaktör för Faktum, numera gatutidningsentreprenör i Rumänien och medförfattare till boken ”Vi kallar dem tiggare”, menade att det är en ilska för att man ser fattigdom och en ilska mot det som ligger till grund för fattigdomen; förtrycket mot romerna.

Men det är inte bara det. Tiggeri väcker våra emotioner, det är svårt att bara gå förbi och blunda för det man ser.

– Det dåliga samvetet är nog ett av de bärande argumenten. Det blir jobbigt att hantera, konstaterade Isrealson. Välfärdssamhället innebär att vi är vana vid att staten ska ta hand om alla, fortsatte han. Detta faktum är upplandat med en sekellång antizigansim: den klassiska främlingen vi lär oss att avsky. Den är djupt rotad.

Alexandra Pascalidou, författare och journalist och Årets Europé 2015, underströk att människor nu ställer upp unisont för initiativ för flyktingar, men att det inte finns någon plats för romer i den diskussionen. Vad krävs för att vi ska mobilisera oss för dem som är här? Vad ska vi göra för att den varma omfamningen även ska inkludera romer? frågade Pascalidou retoriskt.

Jämfört med andra länder är Sverige ändå ganska tolerant, påpekade Isrealson och underströk att vi inte har ett medielandskap som hetsar och driver kampanjer som i andra länder.

Vad kan vi då göra? Vad är svaret? Ska man då ge eller inte ge pengar? undrade Pascalidou.

– Det är en svår fråga, menade Isrealson. Jag kan inte svara vad andra ska göra. Jag ger sällan, det är svårt att välja vem jag ska ge till. Men det har blivit svårare att inte ge för jag har sett hur de som varit borta och tiggt har fått det bättre. Det har resulterat i att de kunnat bygga hus och att barnen kan gå i skolan. De som tigger lever anständigt och de investerar i sin framtid.

Det självklara svaret, enligt Isrealson, är att man erbjuder barnomsorg i Sverige för att få bort barnen från gatan och ge dem en utbildning. För föräldrarna gäller det istället sysselsättning så att de inte tvingas tigga. Han föreslog även att man skulle kunna jobba mer med delaktighet och låta romer vara huvudaktörerna.

– Vi måste mobilisera oss ännu mer, konstaterade Isrealson. Barn som flyr krig och fattigdom har samma drömmar: de vill gå i skolan och få en utbildning.

– Jag rannsakar också mina fördomar som jag är marinerad i, underströk Pascalidou. Jag kulle vilja se en paneuropeisk haverikommission som verkligen tar tag i det här, avslutade hon.